Det skulle var intressant att höra reflektioner från olika lärare som deltar i denna kurs vilka erfarenheter som ni har av olika lärplatformar?
Det skulle vara intressant att höra lite mer i detalj inte endast om det verktyg som finns och hur man kan använda dessa i undervisningen, men också om det som man saknar och inte fungerar helt tillfredsställande. Vad tycker eleverna om verktygen, tycker de är tråkiga och gammelmodiga eller bra för skolarbetet?
Vi har Fronter på min skola och vi har inte lyckats göra reklam för verktyget.
Är det någon som anväder Fronter och tycker det är bra och roligt att använda?
Det vore intressant att höra och lära av er som deltar i kursen.
torsdag 22 september 2011
Erfarenheter av verktyget BILDA
- Skapa innehåll med hjälp av Produktionsverktyget
- Skapa en innehållsida med text, bilder och kanske en enkel film.
- Skapa en kursenkät.
- Skapa en inlämningsuppgift.
- Skapa ett enkelt test där vi andra kan testa vår förståelse. Inkludera gärna kommentarer för olika svarsalternativ.
- Att skapa dessa sidor ovan var mycket enkla och användbara. Det gick smidigt att arbeta med verktyget. Det behövdes en viss uppladningstid så att BILDA kunde visa sidan det var allt. När man lägger in filmer från YouTube lägger man in filmen som en iframe och väljer dela knappen på YouTube så får man länken att kopiera in i filmverktyget infoga redigera inbäddad media.
- Det behövdes också lite pyssel för att få den poängrättning som jag hade avsett för mit test. Men jag tycker det var avancerade och lätta verktyg att använda.
- Starta upp och driv ett diskussionsforum. Utvärdera.
- - Det var mycket lätt att göra!
- Sänd meddelande (mail, PIM, sms) via skicka meddelande-tjänsten.
- -Det var inga problem att skicka meddelande. Verktygen är mycket enkla och tillrättalagda. Användaren kan fokusera på innehållet behöver inte bråka med tekniken.
- Skriv ett Anslag i anslagstavlan och följ upp vilka som läst detta.
- -Jag har precis skrivit anslag och får kontrollera om det blivit läst om några dagar.
- Skapa en projektgrupp och tilldela tjänster och användare till den.
- -Det var ett mycket användbart verktyg jag kunde med få moment skapa 6 verktyg i projektgruppen som genast gick att börja använda.
- Aktivera loggboksfunktionen och utvärdera den.
- -Easy Peasy!
- Testa sidan INSTÄLLNINGAR och berätta vilka tjänster du skulle aktivera för DIN kurs om du använde Bilda - argumentera varför du gör vissa val.
- Här får du en förklaring som rör din använding av verktyget
-Här får jag en överblick på lärarens alla sidor som ingår i momentet aktiviteten
- -Behörighet för lanvändare med ökad behörighet
- *
- -Inte för våra elever på min skola
onsdag 21 september 2011
Mina tankar om Lärplattformar
Det finns många tjänster som är utvecklade i dessa plattformar vi har sett exempel på i kursen? En sak som kanske glöms bort är hur plattformarna är formmässigt designade? Hur ser de ut och hur fungerar form och funktion tillsammans. Tankar om gränsnitt och sociala medier i utbildning är eventuellt det som utvecklas sist? Det tillsammans med plats för det multimodala lärandet. Det är fortfarande mycket mapphantering och gömda platser t.ex. i Fronter som vi använder på gymnasieskolan där jag arbetar.
Fronter är ett relativt klumpigt verktyg som inte går att anpassa särskilt mycket. Detta sagt också med tanke på att våra elever har olika typer av funktionshider. Det finns inte mycket man kan göra för att tillgänglighetsanspassa plattformen. Verktyget ser ut som något som var utvecklat för en del år sedan. Det är inte roligt att använda för våra elever. I reklamen nämns hur många vi är som använder Fronter, personligen gör jag det under protest och ingen har frågat vad vi tycker om verktyget. Någon skolchef köpte platformen. Jag undrar om de fick den extra billigt?
En Plattform ska fylla många olika funktioner på en distansutbildning och bäst vore kanske om den är möjlig att anpassa för olika verksamheter och behov. På den här kursen finns det mängder av stoff och det känns som om jag ibland går lite vilse bland all information och vad som krävs av mig som student? Det är bra hjälp med frågeställningar runt varje delmoment. Det är inspirerande frågor och hjälper mig mycket. Det finns mycket information att det skulle räcka för ett studieår. Det är viktigt att gå igenom materialet ibland för att se att det är aktuellt och alla länkar fungerar? Jag tycker att plattformen ger ett intressant intryck. Jag vill dyka ner och utforska sidorna! Verktyget är stimulerade att arbeta med men kräver en del tid att komma in i tycker jag.
Jag läser några andra distanskurser och de använder inte webbverktyget lika mycket som på denna IKT-kurs. Ett av verktygen är Moodle och det är ganska tråkigt som det är designat på Linnéuniversitet. Man kan t.ex inte göra några formateringar när man gör ett inlägg i diskussionsforumet. Hela verktyget ger ett intryck av att vara en beta test version.
Ytterligare ett verktyg som jag använder är på Söderörns högskola, känner jag inte vad de har för plattform, kanske är det en egen utvecklad applikation? Det finns inte särskilt många funktioner för elever och lärare att använda. Verktyget används mestadels för "Blended learning" och de kurser som bedrivs på helt på distans har inga speciella tillägg. I den kursen jag går nu har läraren kompletterat med videoinspelade föreläsningar för varje delmoment.
PBL (Projekt/Problembaserat lärande)
PBL ställer ganska höga krav på elever och lärare och passar inte så många elever fullt ut på gymnasieskolan tror jag. PBL som kompletterande del i undervisningen tror jag däremot kan passa bra, med digitala verktyg också för ungdomar. Jag har provat PBL på en 5p distanskurs från Uppsala Universitet för drygt 10 år sedan och verktyget de använde var First Class. Det har säkert utvecklats sedan dess. Vi hade en liten del lärarledd tid och mestadels självstudier på kursen. Det fungerade bra för oss, vi var en grupp mycket motiverade studenter. Vi hade inte heller så mycket att jämföra med, för många av oss var det en ny och mycket spännande upplevelse att arbeta med datorer i en självständig studiesituation.
Det finns en viss tekniktröskel för nästan varje verktyg som man börjar att använda beroende på vilken erfarenhet man har. Tröskeln kan överbryggas med hjälp av en genomtänkt, enkel och självklar design. Det finns en bok som heter "Don't make me think" av Steve Krug och han sätter ribban högt vad gäller idealet att webbsidor borde vara självförklarande. Gränssnittet kan utformas på ett sätt som ungdomar är vana vid som t. ex i Facebook.
Vilka är dina synpunkter på lärplattformar baserade på properitär kontra öppen källkod ?
Jag tycker det är mycket mer symatiskt med öppen källod eller ett alternativ emellan öppen och properitär kod. På Fronter t.ex. är allt dolt man kan inte ens om man skulle vilja skriva egen html kod eller se var länkarna går eller vilken url-adress en sida har. Man kan inte få fram några menyer om man högerklickar osv. Allt är styrt och gömt för användaren, man tvingas att lära sig tänka som Fronterutvecklarna har bestämt. Det upplever jag som ganska irriterande.
Du har säkert också andra tankar och funderingar om användandet av lärplattformar......
På den här kursen hade det varit intressant att ta del av mer kritiska synpunkter kring plattformar från personer som använder dem. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om verktygen genom att endast se en instruktionsfilm, ofta märker man fördelar och nackdelar efter att har använt verktyget ett tag tillsammans med elever eller som student. Man måste prova verktyget i ett sammanhang. En lärplattform måste bedömas med tanke på en helhet, hur fungerar kursen och vilken roll spelar plattformen i den. Vad saknar elever och lärare? Vad fungerar bra?
Fronter är ett relativt klumpigt verktyg som inte går att anpassa särskilt mycket. Detta sagt också med tanke på att våra elever har olika typer av funktionshider. Det finns inte mycket man kan göra för att tillgänglighetsanspassa plattformen. Verktyget ser ut som något som var utvecklat för en del år sedan. Det är inte roligt att använda för våra elever. I reklamen nämns hur många vi är som använder Fronter, personligen gör jag det under protest och ingen har frågat vad vi tycker om verktyget. Någon skolchef köpte platformen. Jag undrar om de fick den extra billigt?
En Plattform ska fylla många olika funktioner på en distansutbildning och bäst vore kanske om den är möjlig att anpassa för olika verksamheter och behov. På den här kursen finns det mängder av stoff och det känns som om jag ibland går lite vilse bland all information och vad som krävs av mig som student? Det är bra hjälp med frågeställningar runt varje delmoment. Det är inspirerande frågor och hjälper mig mycket. Det finns mycket information att det skulle räcka för ett studieår. Det är viktigt att gå igenom materialet ibland för att se att det är aktuellt och alla länkar fungerar? Jag tycker att plattformen ger ett intressant intryck. Jag vill dyka ner och utforska sidorna! Verktyget är stimulerade att arbeta med men kräver en del tid att komma in i tycker jag.
Jag läser några andra distanskurser och de använder inte webbverktyget lika mycket som på denna IKT-kurs. Ett av verktygen är Moodle och det är ganska tråkigt som det är designat på Linnéuniversitet. Man kan t.ex inte göra några formateringar när man gör ett inlägg i diskussionsforumet. Hela verktyget ger ett intryck av att vara en beta test version.
Ytterligare ett verktyg som jag använder är på Söderörns högskola, känner jag inte vad de har för plattform, kanske är det en egen utvecklad applikation? Det finns inte särskilt många funktioner för elever och lärare att använda. Verktyget används mestadels för "Blended learning" och de kurser som bedrivs på helt på distans har inga speciella tillägg. I den kursen jag går nu har läraren kompletterat med videoinspelade föreläsningar för varje delmoment.
PBL (Projekt/Problembaserat lärande)
PBL ställer ganska höga krav på elever och lärare och passar inte så många elever fullt ut på gymnasieskolan tror jag. PBL som kompletterande del i undervisningen tror jag däremot kan passa bra, med digitala verktyg också för ungdomar. Jag har provat PBL på en 5p distanskurs från Uppsala Universitet för drygt 10 år sedan och verktyget de använde var First Class. Det har säkert utvecklats sedan dess. Vi hade en liten del lärarledd tid och mestadels självstudier på kursen. Det fungerade bra för oss, vi var en grupp mycket motiverade studenter. Vi hade inte heller så mycket att jämföra med, för många av oss var det en ny och mycket spännande upplevelse att arbeta med datorer i en självständig studiesituation.
Det finns en viss tekniktröskel för nästan varje verktyg som man börjar att använda beroende på vilken erfarenhet man har. Tröskeln kan överbryggas med hjälp av en genomtänkt, enkel och självklar design. Det finns en bok som heter "Don't make me think" av Steve Krug och han sätter ribban högt vad gäller idealet att webbsidor borde vara självförklarande. Gränssnittet kan utformas på ett sätt som ungdomar är vana vid som t. ex i Facebook.
Vilka är dina synpunkter på lärplattformar baserade på properitär kontra öppen källkod ?
Jag tycker det är mycket mer symatiskt med öppen källod eller ett alternativ emellan öppen och properitär kod. På Fronter t.ex. är allt dolt man kan inte ens om man skulle vilja skriva egen html kod eller se var länkarna går eller vilken url-adress en sida har. Man kan inte få fram några menyer om man högerklickar osv. Allt är styrt och gömt för användaren, man tvingas att lära sig tänka som Fronterutvecklarna har bestämt. Det upplever jag som ganska irriterande.
Du har säkert också andra tankar och funderingar om användandet av lärplattformar......
På den här kursen hade det varit intressant att ta del av mer kritiska synpunkter kring plattformar från personer som använder dem. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om verktygen genom att endast se en instruktionsfilm, ofta märker man fördelar och nackdelar efter att har använt verktyget ett tag tillsammans med elever eller som student. Man måste prova verktyget i ett sammanhang. En lärplattform måste bedömas med tanke på en helhet, hur fungerar kursen och vilken roll spelar plattformen i den. Vad saknar elever och lärare? Vad fungerar bra?
torsdag 8 september 2011
Wikis i undervisningen
1.Tror du att du skulle kunna använda en wiki i din utbildning/ undervisning? Hur? Varför inte?
Det tror jag verkligen på många sätt. Vi har gjort två Wikispace platser för vår skola; en för en temavecka och en för medieprogrammet under förra läsåret.
2. Om du tänker på din arbetsplats i stort, finns det bra användnings-områden för wikis där? Vilka resurser krävs?
En viktig faktor är att lärarna blir intresserade av att använda verktyget. Då kan vi lättare få eleverna att utveckla olika färdigheter och vara aktiva.
3. Vilka är de största nackdelarna med en wiki? Varför ser du dem som nackdelar?
Nackdelar kan vara att det finns en relativ liten plats att spara information om man arbetar mycket med bilder. Det är i allafall något att reflektera över hur man komprimerar bilder för webben.
4. Vilka är de största fördelarna? Varför ser du dem som fördelar?
Fördelarna är att det är relativt lätt att komma igång med Wikispaces och gränssnittet är trevligt. Jag tror det är två viktiga faktorer som gör det till ett tilltalande verktyg. Det är en plattform där man kan dela information med varandra som beskrevs i Wikis in Plain English som fanns inbäddad på sidan web 2,0 och Wikis.
En rolig applikation som du kan ha i din Wiki är en Voki. Det är enkelt uttryckt en talande avatar som kan berätta det du hade tänkt att skriva. Det kan ske med din röst eller med en datorgenerad dito. Båda är mycket roliga om man har barnasinnet kvar. Det är också mycket lätt för eleverna att gör sina Vokis.
En rolig applikation som du kan ha i din Wiki är en Voki. Det är enkelt uttryckt en talande avatar som kan berätta det du hade tänkt att skriva. Det kan ske med din röst eller med en datorgenerad dito. Båda är mycket roliga om man har barnasinnet kvar. Det är också mycket lätt för eleverna att gör sina Vokis.
Vi har precis i dagarna fått en inbjudan från vår fd bibliotekarie att delta i en Wikiplattform om Strindberg Den heter August 2012. Där finns redan 22 ämnen eller områden upplagda men det finns inget inehåll publicerat ännu. Tre länkar finns under Centrum för lättläst, Dramawebben och Strindbergsmuseet.
"Kul att du blev intresserad av att medverka i vår enkla wiki August-2012, vilken utgör själva navet i projektet Unga möten med August 2012. En mycket kort beskrivning av projektet följer här: Vi har sökt och fått statligt litteraturbidrag för att göra en wiki, som är tänkt att täcka in ”hela” August Strindberg från olika ämnesperspektiv och där lärare, elever och kulturinstitutioner mflr kan medverka.
Tanken är att wikin ska bli ett utrymme där skolor kan presentera sina arbeten om Strindberg för en större publik och samtidigt en plattform för information, kommunikation och interaktion mellan elever, lärare och skolor.
Wikin är strukturerad efter ämnen för att medverkande skolor lätt ska kunna hitta vilken sida de vill publicera sitt bidrag på. Man kan antingen skriva, ladda upp film m.m. rakt in på sidan förstås, men om man vill publicera större arbeten är det troligtvis bättre att ladda upp som PDF eller länka etc. Det går förstås också att be oss om hjälp med att lägga in grejer…
Ja, så går det ju att kommunicera med andra medverkande via inbyggd e-postfunktion, men också i diskussionsflikar som finns på varje sida."
https://august-2012.wikispaces.com/
Vad man inte kan skriva på Wikipedia
Jag försökte göra ett inlägg om teckningens grunder i Wikipedia. Det var inte förenligt med den policy som de har. Det har med manual eller kurslitteratur att göra och passar inte på Wikipedia. Det är en lärdom och erfarenhet jag nu gjort.
Jag följde intstruktionen som ligger under Web 2,0 och Wikis. Det var inga problem med att följa den och har man ett lämpligt material borde det vara lätt att publicera en text som är en del av Wikipedias uppslagsverk.
Läs här kommentaren jag fick:
"Hej och välkommen hit. Jag hoppas att du kommer att trivas och vill bidra med material som förbättrar uppslagsverket. Dock, texten Lär dig teckna är inte i linje med det som i övrigt fyller Wikipedia. Den känns mer som en instruktion eller del av en kurs, och inte ett uppslagsord i en encyklopedi. Texten kommer därför att raderas. Men som sagt. Jag hoppas att dina kunskaper om teckning kan komma till glädje i andra artiklar. Hälsningar Janders 8 september 2011 kl. 13.16 (CEST)"
Det här var min text som jag inte fick publicera på Wikipedia:
_ _ _ _
Grunder i teckning
Öva att uppfatta linjer och former - öva på att röra handen efter det du ser.
Det är en ömsesidig [[process]], ju mer du lär sig att teckna desto mer lär du dig att uppfatta och vice versa.
Uppfatta olika [[riktningar]] hur linjen och formen lutar hit och dit. Försök att se vilken vinkel det är och hur linjen eller formen ändrar vinkel efter hand. Teckna utan att tveka, först betraktar du, sedan försöker du utan att hacka dig fram dra en linje. Dra hellre fler linjer med lätt hand och sök dig fram, till den du tycker stämmer. Håll inte på att sudda så mycket, när du hittat din linje dra strecket lite hårdare istället. Det gör inget att det är en massa streck runt omkring. Försök att vänja dig vid ett sådant förhållningssätt. Utveckla processen inte produkten.
Tänka utan att sätta vanliga ord (etiketter) på det du ser. Det är viktigt för att kunna frigöra dig från olika förutfattade meningar om hur saker ser ut. Föreställ dig istället formord som riktning, böjning, tyngd, balans, storlek variation osv... Det finns mer att läsa om detta i böcker som i t.ex ”Teckna med högra hjärnhalvan” av [http://en.wikipedia.org/wiki/Betty_Edwards Betty Edwards]. Där beskrivs att den vänstra hjärnhalvan gärna vill styra, dvs ha intellektuell kontroll och verbalt analysera saker och ting. Vi i västvärlden är programmerade att tänka i verbala termer och det kan hindra vår förmåga att utveckla färdigheter i teckning.
Gör ett experiment, tänk dig en stol och försök att visualisera den i huvudet. Efter att du har sett bilden på stolen, betraktar du en stol du har i närheten. Titta på den som du såg den i huvudet, och sedan den du har i närheten från olika vinklar. Försök nu att tänka bort din bildidé om stolen som du har i huvudet och se hur olika stolen ser ut när du betraktar den mer förutsättningslöst. Teckna av stolen från en oväntad vinkel utan att tänka ordet stol, ben, ryggstöd osv. Tänk linjer, former, lutningar, fyrkanter, cylinder, skugga osv.
Försök att frigöra dig från dina inre mentala bilder när du utvecklar din teckningsförmåga. Det är inte lätt och fungerar inte fullt ut på en gång men efter hand så går det lättare och lättare.
===== Övningar =====
Teckna och betrakta på olika sätt, börja med att förenkla formerna och gör dem mer geometriska till skillnad från organiska. Se fyrkanter, cylindrar, glober, kuber, osv. Teckna med lätt hand, ta inte i och prägla, tänk skiss och process inte färdigt konstverk. Det mesta du gör är övningar och kommer inte att hänga på väggen. Det blir mindre stressigt och mer anspråkslöst att lära sig med ett medvetet förhållningssätt. Det är viktigt att vara fri i skapandet och inte känna att man slösar på papper osv.
'''Prova att teckna på skilda sätt och sedan kan du kombinera olika sätt med varandra.
'''
Ett förhållningssätt är att se och teckna med riktningar vinklar och focusera på hur former lutar hit och dit. Det kan vara bra att förenkla formerna och ta inte med varje liten böj. Översätt former i tydliga lutningar och överdriv lite så att det tydligt syns vad du sett.
En annan variant att se och teckna är att föreställa sig ett motiv som en platt 2-dimension, som ett pussel. Försök att se ‘mellanrumsformerna’ luften mellan objektens delar. Teckna ut dessa former också så gott det går även om det känns konstigt. Mellanrumsformer hjälper tecknaren att uppfatta svåra former och få det rätt genom att se helheter och inte endast se objekten. Man får också en bättre komposition i sina bilder genom att tänka i helhet.
Du vet väl att konsten är fri och att [[modernismen]] har lärt oss att bildskapande är mycket mer än att avbilda [[naturalistiskt.]] Låt bilden styra och var inte slav under verkligheten. Ta bort detaljer som inte verkar bra för helheten. Du kan flytta saker hit och dit om det passar bättre för [[kompositionen]]. Detta är kanske inte något man gör i början när man lär sig grunderna men det är bra att veta att konsten är fri och konstnären likaså!
En bra övning och något man ofta återkommer till är att teckna utan att titta på pappret. Var inte rädd för att släppa kontrollen! Det är viktigt för att kunna bli en duktig tecknare med ett avslappnat handlag. Man ser inte endast på linjer och former när man ser bilder utan hur de är utförda också, om de är ängsligt präglade eller om linjen är fri och levande. Det är lika viktigt som att det ser helt rätt ut. Våga ta ut svängarna och tänk övning och lek när du tecknar! När du lär dig uppskatta karaktären i dina ‘blinda’ teckningar har du kommit ganska långt i din utveckling. Det är oftast de bästa teckningarna som är utförda med ögonen på motivet.
Ett annat förhållningssätt som kan frigöra rädslan av strecken på det vita pappret är att teckna formen inifrån och ut’med kol, tjock penna eller krita. Tänk inte linje utan former, virvla fram former eller gör olika mönster av det som du ser. Förändra bildens utseende så att den blir något mer än det som bilden föreställer. Sudda fram formerna eller förstärk med vit krita så att du får en känsla av att temperamentet också är viktigt vid bildframställning. Ta i med kroppen och känn formerna!
Ta med ett litet block på stan och gör snabba skisser; människor i profil, dina egna händer, naturen och annat som kommer i din väg.
Tänk på att det tar ett antal timmar innan det känns som om handen lyder något så när och du har fått kläm på teckningens grammatik. Sedan kan du utveckla färdigheterna hela livet. Förmågan att skissa är som kondition en färskvara, har du gjort ett uppehåll märks det igen på handen som inte vill bli styrd och hjärnan som inte riktigt kan uppfatta former och färger, men det går betydligt lättare att komma igång igen.
Jag följde intstruktionen som ligger under Web 2,0 och Wikis. Det var inga problem med att följa den och har man ett lämpligt material borde det vara lätt att publicera en text som är en del av Wikipedias uppslagsverk.
Läs här kommentaren jag fick:
"Hej och välkommen hit. Jag hoppas att du kommer att trivas och vill bidra med material som förbättrar uppslagsverket. Dock, texten Lär dig teckna är inte i linje med det som i övrigt fyller Wikipedia. Den känns mer som en instruktion eller del av en kurs, och inte ett uppslagsord i en encyklopedi. Texten kommer därför att raderas. Men som sagt. Jag hoppas att dina kunskaper om teckning kan komma till glädje i andra artiklar. Hälsningar Janders 8 september 2011 kl. 13.16 (CEST)"
Det här var min text som jag inte fick publicera på Wikipedia:
_ _ _ _
Grunder i teckning
Öva att uppfatta linjer och former - öva på att röra handen efter det du ser.
Det är en ömsesidig [[process]], ju mer du lär sig att teckna desto mer lär du dig att uppfatta och vice versa.
Uppfatta olika [[riktningar]] hur linjen och formen lutar hit och dit. Försök att se vilken vinkel det är och hur linjen eller formen ändrar vinkel efter hand. Teckna utan att tveka, först betraktar du, sedan försöker du utan att hacka dig fram dra en linje. Dra hellre fler linjer med lätt hand och sök dig fram, till den du tycker stämmer. Håll inte på att sudda så mycket, när du hittat din linje dra strecket lite hårdare istället. Det gör inget att det är en massa streck runt omkring. Försök att vänja dig vid ett sådant förhållningssätt. Utveckla processen inte produkten.
Tänka utan att sätta vanliga ord (etiketter) på det du ser. Det är viktigt för att kunna frigöra dig från olika förutfattade meningar om hur saker ser ut. Föreställ dig istället formord som riktning, böjning, tyngd, balans, storlek variation osv... Det finns mer att läsa om detta i böcker som i t.ex ”Teckna med högra hjärnhalvan” av [http://en.wikipedia.org/wiki/Betty_Edwards Betty Edwards]. Där beskrivs att den vänstra hjärnhalvan gärna vill styra, dvs ha intellektuell kontroll och verbalt analysera saker och ting. Vi i västvärlden är programmerade att tänka i verbala termer och det kan hindra vår förmåga att utveckla färdigheter i teckning.
Gör ett experiment, tänk dig en stol och försök att visualisera den i huvudet. Efter att du har sett bilden på stolen, betraktar du en stol du har i närheten. Titta på den som du såg den i huvudet, och sedan den du har i närheten från olika vinklar. Försök nu att tänka bort din bildidé om stolen som du har i huvudet och se hur olika stolen ser ut när du betraktar den mer förutsättningslöst. Teckna av stolen från en oväntad vinkel utan att tänka ordet stol, ben, ryggstöd osv. Tänk linjer, former, lutningar, fyrkanter, cylinder, skugga osv.
Försök att frigöra dig från dina inre mentala bilder när du utvecklar din teckningsförmåga. Det är inte lätt och fungerar inte fullt ut på en gång men efter hand så går det lättare och lättare.
===== Övningar =====
Teckna och betrakta på olika sätt, börja med att förenkla formerna och gör dem mer geometriska till skillnad från organiska. Se fyrkanter, cylindrar, glober, kuber, osv. Teckna med lätt hand, ta inte i och prägla, tänk skiss och process inte färdigt konstverk. Det mesta du gör är övningar och kommer inte att hänga på väggen. Det blir mindre stressigt och mer anspråkslöst att lära sig med ett medvetet förhållningssätt. Det är viktigt att vara fri i skapandet och inte känna att man slösar på papper osv.
'''Prova att teckna på skilda sätt och sedan kan du kombinera olika sätt med varandra.
'''
Ett förhållningssätt är att se och teckna med riktningar vinklar och focusera på hur former lutar hit och dit. Det kan vara bra att förenkla formerna och ta inte med varje liten böj. Översätt former i tydliga lutningar och överdriv lite så att det tydligt syns vad du sett.
En annan variant att se och teckna är att föreställa sig ett motiv som en platt 2-dimension, som ett pussel. Försök att se ‘mellanrumsformerna’ luften mellan objektens delar. Teckna ut dessa former också så gott det går även om det känns konstigt. Mellanrumsformer hjälper tecknaren att uppfatta svåra former och få det rätt genom att se helheter och inte endast se objekten. Man får också en bättre komposition i sina bilder genom att tänka i helhet.
Du vet väl att konsten är fri och att [[modernismen]] har lärt oss att bildskapande är mycket mer än att avbilda [[naturalistiskt.]] Låt bilden styra och var inte slav under verkligheten. Ta bort detaljer som inte verkar bra för helheten. Du kan flytta saker hit och dit om det passar bättre för [[kompositionen]]. Detta är kanske inte något man gör i början när man lär sig grunderna men det är bra att veta att konsten är fri och konstnären likaså!
En bra övning och något man ofta återkommer till är att teckna utan att titta på pappret. Var inte rädd för att släppa kontrollen! Det är viktigt för att kunna bli en duktig tecknare med ett avslappnat handlag. Man ser inte endast på linjer och former när man ser bilder utan hur de är utförda också, om de är ängsligt präglade eller om linjen är fri och levande. Det är lika viktigt som att det ser helt rätt ut. Våga ta ut svängarna och tänk övning och lek när du tecknar! När du lär dig uppskatta karaktären i dina ‘blinda’ teckningar har du kommit ganska långt i din utveckling. Det är oftast de bästa teckningarna som är utförda med ögonen på motivet.
Ett annat förhållningssätt som kan frigöra rädslan av strecken på det vita pappret är att teckna formen inifrån och ut’med kol, tjock penna eller krita. Tänk inte linje utan former, virvla fram former eller gör olika mönster av det som du ser. Förändra bildens utseende så att den blir något mer än det som bilden föreställer. Sudda fram formerna eller förstärk med vit krita så att du får en känsla av att temperamentet också är viktigt vid bildframställning. Ta i med kroppen och känn formerna!
Ta med ett litet block på stan och gör snabba skisser; människor i profil, dina egna händer, naturen och annat som kommer i din väg.
Tänk på att det tar ett antal timmar innan det känns som om handen lyder något så när och du har fått kläm på teckningens grammatik. Sedan kan du utveckla färdigheterna hela livet. Förmågan att skissa är som kondition en färskvara, har du gjort ett uppehåll märks det igen på handen som inte vill bli styrd och hjärnan som inte riktigt kan uppfatta former och färger, men det går betydligt lättare att komma igång igen.
torsdag 1 september 2011
Ny adress och CC licens på Flickr
Nu har jag uppdaterat min profil. Alla bilder är nu publika och kan användas för icke kommersiellt syfte. CC lincenserna var lätta att ändra och är en mycket bra idé tycker jag. Det gör livet som bildlärare mycket lättare. Jag har redan arbetat lite med licenser i mitt arbete men jag ska nu prova att skapa ett flickrkonto för eleverna också. Vi har ett för skolan men har inte varit så aktiva. I och med den här kursen blir jag uppdaterad och får en push igen att arbeta med IKT i undervisningen.
Vill man läsa mer om CC i Sverige finnd denna utmärkta sida. http://www.creativecommons.se/
Stiftelsen .se med Webbstjärnan ordar också seminarier och kurser i frågor om upphovsrätt och CC m.m.
Min nya url-adress är:http://www.flickr.com/photos/smephotos/
iMaffo's photostream
http://www.flickr.com/photos/imaffo/1396348341/
Vill man läsa mer om CC i Sverige finnd denna utmärkta sida. http://www.creativecommons.se/
Stiftelsen .se med Webbstjärnan ordar också seminarier och kurser i frågor om upphovsrätt och CC m.m.
Min nya url-adress är:http://www.flickr.com/photos/smephotos/
iMaffo's photostream
http://www.flickr.com/photos/imaffo/1396348341/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)