Det som eleverna berättade för mig om Facebook
På Facebook kan man göra allt!
Facebook hjälper dig att hålla kontakt med vänner och familj. På Fb kan du göra allt, prata med kompisar, man kan puffa och uppdatera sin status. Puffa är som att säga Hej, här är jag! Uppdatera sin status kan man också göra men det gör inte de så ofta längre. Man kan presentera sig själv på sin profilsida. Man kan lägga upp en bild, skriva var man bor, sina intressen, när man är född om har ett förhållande eller inte. Under Information kan man ge en fördjupad presentation av sig själv. Kattiz visar ett fotoalbum på bilder som de tagit när de var i New York förra året. Det finns en vänlista där alla ens vänner finns uppradade. Kattiz som visade sin sida har 331 vänner. Vi ränknade ut att om alla hennes vänner skulle ha unika vänner och lika många skulle det bli ca 90000 vänner. Men i praktiken är många av dessa vänner naturligtvis gemensamma. Det finns ingen statistisk regel vad jag känner till men kanske är ca 10% unika vänner och då blir det ca 9000 personer som Kattiz har som vänners vänner.
Vänners vänner som en by i Småland
Kanske är det lika många som invånarna i en liten by i Småland? Jag tror det är svårt för ungdomarna att riktigt inse vidden av hur många personer man verkligen når ut till? Det gäller säkert inte heller endast ungdomar. Jag tror att vi människor har svårt att uppfatta det som inte är nära och konkret. Se alla problem pengatransaktioner när banker handlar med stora mängder pengar och de bristande regler som kunde ha hindrat en stor kris som den i USA. Det är de små nära tingen och konkreta plånboksfrågor som man kan reagera över. Men om man tänker en liten by i Småland som vet många saker om en själv; om senaste pojkvännen och vad man gör på kvällarna osv. Det kanske inte är så farligt om inte man skriver något om sin kompis och lägger ut på Facebook? Någon pinsam detalj om att Kalle gillar att klä ut sig in kvinnokläder och sminka sig. Om inte Kalle har gått ut med den informationen själv? Det är ändå värt att tänka en eller två gånger innan man publicerar något på Facebook när alla ens vänners vänner snart kan få reda på det. Invånarna i byn i Småland kanske också vet det mesta om sina bybor, skillnaderna på Facebook är att det är man själv som frivilligt publicerar informationen och att byn i vissa olyckliga fall kan växa och det kan innebära konsekvenser ifall informationen är känslig eller visar sig bli det i en framtida situation.
Det är roligt och beroendeframkallande
Kattiz tycker att det är bra att då och då rensa i vänlistan, hon brukar göra det när hon sitter och pratar i telefon. Facebook har många fördelar och det som ungdomarna säger att "man kan göra allt!" visar på att det uppfattas som en mycket bra webbtjänst. Kattiz har en bror som hon pratar mycket med på FB, är man i olika länder eller har olika tider kan man börja med att messa först. -Vad gör du? -Jag är inne på FB - Ok då går jag in också. Så kan en FB kommunikation börja. En varning vill eleverna ge till mig. Det är beroendeframkallande och tar mycket tid. Det är bra att känna till innan man ger sig i på FB. Ingen av ungdomarna hade själva upplevt något direkt negativt på FB men en hade hört talas om andra som blivit mobbad på FB. Vad gör man då frågade jag? Jag fick inget riktigt svar men att man kan bli utestängd från FB kände de till och kanske det är den som blir utsatt som går ur. Det är inte rättvist tyckte de. Kattiz hade blivit Facerapad (...eller hur man stavar det?) Det betyder att få sitt konto kapat.
Här kommer ett roligt inlägg i ämnet från Jenny Grevdahls blogg "Projektet"
"Facerap
Bredvid mig på tåget sitter 4 personer i yngre tonåren och pratar om Facerap och om någon har blivit Facerappat någon gång.
OBS! Inte facerape (fejsrejp) utan facerap (fejsrapp).
Nu menade de facerape men hur coolt vore det inte med Facerap?! Man tar över någons Facebook konto och skriver långa, coola haranger från Dr Dre, Snoop eller Busta. Snacka om att bli facerappad lix.
Word!"
I alla fall tyckte Kattiz inte det var så farligt det var hennes syskon som hade gjort inläggen. Nu försöker hon logga ut varje gång och håller sitt lösenord hemligt. Det som också kan hända och som hade hänt flera i klassen var att bli utlåst pga att någon försökt logga in och misslyckats tre gånger. Det är besvärligt men inte så farligt tycker de. Ungdomarna verkade vara ganska toleranta och har en mycket positiv upplevelse av att använda FB.
Man kan också spela spel på FB men det brukar inte Kattiz göra. Vi provade att söka efter personer på Facebook, vi sökte efter vår rektor men vi hittade inte henne där.
fredag 9 december 2011
måndag 5 december 2011
Lite mer konkreta funderingar om vad man samtalar om vad gäller Facebook
En fråga att ta upp är hur presenterar jag mig själv på Facebook?
Det är viktigt att inte skuldbelägga ungdomar skriver Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund i "Ungas integritet på nätet" utgiven av .se När vi träffar nya eller gamla vänner AFK (Away from Keyboard) eller i verkiga livet IRL uppräder vi på ett sätt som vi inte överensstämmer med hur vi agerar när vi möter personer på nätverkssajter. När vi träffas och skakar hand och hälsar på människor använder vi oss av ögonkontakt, minspel, kroppspråk och mötet är påtagligt på ett sätt som inte sker när vi är på webben. "_ _ _ på Internet är vi helt utlämnade åt det skrivna ordet, ibland kombinerat med en bild, och vår egen förmåga att presentera oss _ _ _. Detta kan ju göra att vi frestas att tänja lite på gränserna, förstärka vissa egenskaper eller kanske bara presentera endast en liten del av oss själva." Det menar Lindqvist och Thorslund kan få vissa konsekvenser som man inte tänker på när man ger sig in i samspelet på nätet.
Det kan vara bra att fundera tillsammans
Jag har lite hastigt tagit ut några citat som jag tänkte utgå ifrån i mina samtal med eleverna. Särskilt bra tycker jag frågorna är i deras slutord se längs ner på sidan.
"Vad är då en bra presentation på Internet?
Det beror på vad det är för sorts presentation, men det finns några punkter att ta fasta på:
Det är viktigt att inte skuldbelägga ungdomar skriver Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund i "Ungas integritet på nätet" utgiven av .se När vi träffar nya eller gamla vänner AFK (Away from Keyboard) eller i verkiga livet IRL uppräder vi på ett sätt som vi inte överensstämmer med hur vi agerar när vi möter personer på nätverkssajter. När vi träffas och skakar hand och hälsar på människor använder vi oss av ögonkontakt, minspel, kroppspråk och mötet är påtagligt på ett sätt som inte sker när vi är på webben. "_ _ _ på Internet är vi helt utlämnade åt det skrivna ordet, ibland kombinerat med en bild, och vår egen förmåga att presentera oss _ _ _. Detta kan ju göra att vi frestas att tänja lite på gränserna, förstärka vissa egenskaper eller kanske bara presentera endast en liten del av oss själva." Det menar Lindqvist och Thorslund kan få vissa konsekvenser som man inte tänker på när man ger sig in i samspelet på nätet.
Det kan vara bra att fundera tillsammans
Jag har lite hastigt tagit ut några citat som jag tänkte utgå ifrån i mina samtal med eleverna. Särskilt bra tycker jag frågorna är i deras slutord se längs ner på sidan.
"Vad är då en bra presentation på Internet?
Det beror på vad det är för sorts presentation, men det finns några punkter att ta fasta på:
- Vem är din presentation till för? Är det för dina vänner som redan känner dig? Är det för att skaffa nya vänner? Eller är det för att flirta?
- Vad vill du säga med din presentation? Vill du berätta vem du är som människa, eller vilka intressen eller politiska åsikter du har?
- Vem kan se din presentation? Finns det vissa som du inte vill ska läsa din presentation? Varför? Och hur begränsar du i så fall tillgången till informationen?"
"Hur mycket av mig själv bör jag lämna ut?
Var går gränsen för den personliga integriteten?"
I det verkliga livet blir det mer uppenbart om jag talar om en mängd saker om mig själv men på nätet är det inte tydligt att det är synliginformation på samma sätt.
Datainspektionens rapport om integritet, 2011
”…det blir vanligare att unga lägger upp bilder, skriver kommentarer under eget namn och inte minst det senaste året även lägger upp videoklipp på sig själva. Teknikutvecklingen och den ökade förekomsten av communities där man kan dela med sig av information om sig själv är till stor glädje för många unga. Samtidigt får den snabba utvecklingen stora konsekvenser för möjligheten av vara privat. Från den förra undersökningen (från 2009) har också andelen som någon gång ångrat att de har lagt ut information om sig själva på nätet ökat.”
Det här är inte ett problem enbart för ungdomar det gäller alla som publicerar privata bilder och texter om sig själva på webben.
En övning som gör det tydligt är att söka på webben och se vilken personlig information som man hittar där.
"Å andra sidan visar Datainspektionens senaste rapport om ungdomar och integritet från 2011 att den så kallade ”kompiskollen” ökar. En växande medvetenhet om vikten av att värna sin integritet tillsammans med en ökad tolerans gällande att lägga ut text och bild gällande andra människor gör att man också ”kollar upp” varandra i större utsträckning. Man googlar helt enkelt kända som okända för att få reda på lite mer."
När tycker du att du känner någon från nätet?
"Men frågan är då när en person blir ”känd” för dig på nätet? En person som vi pratat med under ett halvårs tid på en community, är den känd eller okänd? När kan vi känna oss säkra? Är det när vi vet vad personen heter, när vi själva känner oss trygga i kommunikationen eller först när vi vet vilken typ av relation vi vill ha med personen?"
En artikel i DN 2007 beskrev att till exempel Facebook äger rätten till din text och bild när du som nybliven medlem godkänner deras kontrakt. Vilken kontroll och makt man har man över sina personliga uppgifter? Det var nog ingen som hade tänkt på "_ _ _vem som äger din information och hur den eventuellt kan användas i andra sammanhang och i framtiden."
Artiklar i ämnet
Helsingborgs dagblad Publicerad 25 oktober 2007 av Anna-Karin Olsson
Mattias Handleys blogg om det mesta han tycker är intressant:
http://mattiashandley.se/svt-och-nanok-tar-upp-gamla-nyheter-och-sjalvklarheter-det-har-innebar-facebooks-avtal-egentligen/
Vem är då Mattias Handley? Se linkedin för mer info
"Publicerat på nätet är svårt att ta tillbaka"
"_ _ _Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ta kontroll över det man publicerar på nätet. En bild på nätet går inte att ta tillbaka, framför allt inte om det är en bild av stort allmänintresse."
En film om att det är du som har kontrollen på nätet "Du bestämmer"
Hur vill du bli sedd?
"Tänk därför efter både en, två och tre gånger innan du publicerar bildmaterial på nätet."
Vem eller vilka bjuder jag in?
Exemplet med den digitala dagboken som kan alla kan läsa
Vem vill jag nå?
Vad och varför vill jag berätta?
Att bjuda in betyder att öppna upp
Språket och kommunikationen ser den annorlunda ut på nätet?
Lär man sig att skriva på nätet?
Mobbning och kränkningar på nätet
Dan Olweus definition av mobbning lyder:
"Mobbning är när en eller flera utsätter en eller flera för negativa handlingar upprepade gånger under en längre tid."
"Mobbningen brukar delas in i tre faser:
- Fysisk mobbning: Slag, sparkar, knuffar, ovälkommen beröring eller att få sina saker förstörda och stulna.
- Verbal mobbning: Ryktesspridning, skitsnack, öknamn, okvädningsord eller klotter om ens person.
- Psykisk mobbning: Utfrysning, suckar, nedvärderande blickar eller att bli ignorerad."
"Den stora skillnaden på nätet, förutom frånvaron av vuxna, är spridningseffekten. Det går så mycket fortare att sprida information på Internet än i skolkorridoren."
"e-mobbning bör tas upp i likabehandlingsplanen"
"Med den nya tekniken följer mobbarna med hem. Men tänk på att det inte är mobbningen eller mobbarna som utgör det nya. Det är platsen."
"Med den nya tekniken följer mobbarna med hem. Men tänk på att det inte är mobbningen eller mobbarna som utgör det nya. Det är platsen."
"Grooming är sedan juli 2009 ett lagbrott och det är därför viktigt att anmäla både visshet och misstanke om denna brottsliga handling till en polismyndighet."
Det är viktigt för vuxna att förstå och inte varna av slentrian. Vuxna behöver hjälp att förstå hur kommunikationen ser ut det är ett annat språk på nätet.
Värderingsövningar finns i slutet av handledningen. En fråga lyder: "Om man lägger ut bilder av sig själv på nätet får man skylla sig själv om man får taskiga kommentarer."
Rätt eller fel tre fall som kan diskuteras.
Extra läsning som författarna rekommenderar är bla Råd till vuxna
Här är tips på frågor som Linqvist och Thorslund presenterar i sitt slutord:
- "Vad har du gjort på nätet idag?
- Kan du inte visa mig nåt kul ställe? Alternativt: Kan jag få sitta med när du spelar WoW nästa gång? Alternativt: Visa mig veckans värsta på Youtube…?
- Känner du någon som råkat illa ut på nätet eller som har kontaktats av någon som sagt eller gjort något dumt? (Obs! Det finns en pedagogisk poäng i att tala om en tredje person för att avdramatisera en smula…)
- Hur brukar du göra när du presenterar dig på nätet? Är det saker man kanske inte bör berätta om sig själv?
- Är alla på dina kompislistor fortfarande dina kompisar?
- Är allt man läser på nätet sant? Och, hur vet man det…?
- När du lägger ut en bild eller film, vem vill du ska se dem?
- Brukar du skicka eller lägga ut bilder på andra? Om så, brukar du fråga om lov?
- Är det okej att vara mer taskig på nätet än på till exempel skolgården eller om du träffar någon i affären?
- Skulle du prata med mig om det händer ”nåt knas” på nätet?"
Hoppsan nu höll jag på att glömma några konkreta tips hur man kan ändra inställningar på FB och se över sina kommentarer osv.
Artikel skriven 2010 av Drasko Markovic, www.facebook.com/drasko.markovic
Gå vidare med projektarbetet?
Det är inte så lätt att arbeta med ett projekt tycker jag. Visserligen har man skrivit en formulering om något man vill undersöka eller ta reda på och har projektplaneringen att följa. Jag har själv varit projekthandledare några år på skolan och vet att det är svårt att genomföra ett projekt för många elever. Men jag brukar trösta dem lite med att säga när ni är färdiga med ert arbete då förhoppningsvis vet ni vad ett projektarbete innebär. Det måste finnas uttrymme att prova idéer och ändra spår under tiden.
Nu vill jag inte göra det hoppas jag men jag inser att att söka information och läsa litteratur tar mycket lång tid i mitt projektarbete. Egentligen borde jag redan ha snävat in mitt arbete något för att hinna med bättre. Men jag upptäcker samtidigt att det är så roligt att hitta denna mängd av tankar och idéer inom området sociala medier. När jag arbetar som lärare brukar jag vanligtvis inte hänge mig åt sådana här vandringar bland källor, tankar och idéer, ofta tar jag fasta på en sak och försöker utveckla den. Men nu känns det som om jag har lite mer krav att fortbilda mig och upptäcka fler tankar kring ämnet än vad jag vanligtvis har tid med eller tar mig tid med. Det är ju det här som är det roligaste med läraryrket tycker jag; att få lära sig mer själv och prova nya tankar med eleverna. Har jag fel när jag känner att många lärare inklusive jag själv inte i vanliga fall har tid med det arbetet som borde vara kärnan i lärarjobbet?
Nu är det så att enligt min planering borde jag gå vidare från informationssökning till arbete mer om sociala medier och Facebook. Det är ett område jag borde vidarutveckla också pga att jag inte är så kunnig inom området. Jag är född på 60-talet och det hjälper inte när det gäller att hänga med i utvecklingen. Vad gäller bildarbete och skriva text på webben känner jag mig ganska uppövad genom mitt arbete som bild- och medialärare. Jag har arbetat med bild- och filmredigering, layoutprogram för tidningsproduktion osv men när det gäller hur man socialt förhåller sig på webben känns det ganska främmande för mig. Därför är jag i stort behov av att lära mig mer om sociala medier och komma till insikt i hur ungdomar tänker och förhåller sig till vänner på webben. Jag blev därför så glad när jag hittade den sociologiska (eller etnologiska?) studien om "HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito mfl. Nu skulle jag få lite mer insikt om hur ungdomar tänker kring de nya medier som växer fram idag.
Det är i stort där jag befinner mig i mitt projektarbete i dag. Jag har läst en massa kring ämnet och har samlat på mig en stor mängd länkar. Men hur ska jag nu få ihop arbetet? Det jag hade planerat var att intervjua mina ungdomar i skolan som en alternativ bild till det jag har läst. Nu måste jag därför formulera frågor som jag ska ställa och planera hur samtal skulle kunna utvecklas. Vi kanske tillsammans kan ta del av några konkreta fallbeskrivningar som finns i litteraturen; om hur andra ungdomar gör eller erfarenheter som de har fått av sociala medier?
En mängd bra frågeställningar finns här på .se Internetguider Ungas integritet på nätet: https://www.iis.se/internet-for-alla/guider/ungas-integritet-pa-natet Det är ett mycket bra material och hela handledningen skulle man kunna ta upp med ungdomarna tycker jag. Det finns både allmänna resonemang och konkreta exempel.
Förordet börjar med ”Hallå… var är alla vuxna…?” Och det är precis det jag känner att jag är, dvs inte närvarande i de sociala medierna. Nu hoppas jag det ska bli ändring på det? Jag har iaf läst en hel del om ämnet nu och genom samtal och intevjuer med elever på skolan hoppas jag komma till nya insikter som jag sedan kan formulera i min projektrapport?
Nu vill jag inte göra det hoppas jag men jag inser att att söka information och läsa litteratur tar mycket lång tid i mitt projektarbete. Egentligen borde jag redan ha snävat in mitt arbete något för att hinna med bättre. Men jag upptäcker samtidigt att det är så roligt att hitta denna mängd av tankar och idéer inom området sociala medier. När jag arbetar som lärare brukar jag vanligtvis inte hänge mig åt sådana här vandringar bland källor, tankar och idéer, ofta tar jag fasta på en sak och försöker utveckla den. Men nu känns det som om jag har lite mer krav att fortbilda mig och upptäcka fler tankar kring ämnet än vad jag vanligtvis har tid med eller tar mig tid med. Det är ju det här som är det roligaste med läraryrket tycker jag; att få lära sig mer själv och prova nya tankar med eleverna. Har jag fel när jag känner att många lärare inklusive jag själv inte i vanliga fall har tid med det arbetet som borde vara kärnan i lärarjobbet?
Nu är det så att enligt min planering borde jag gå vidare från informationssökning till arbete mer om sociala medier och Facebook. Det är ett område jag borde vidarutveckla också pga att jag inte är så kunnig inom området. Jag är född på 60-talet och det hjälper inte när det gäller att hänga med i utvecklingen. Vad gäller bildarbete och skriva text på webben känner jag mig ganska uppövad genom mitt arbete som bild- och medialärare. Jag har arbetat med bild- och filmredigering, layoutprogram för tidningsproduktion osv men när det gäller hur man socialt förhåller sig på webben känns det ganska främmande för mig. Därför är jag i stort behov av att lära mig mer om sociala medier och komma till insikt i hur ungdomar tänker och förhåller sig till vänner på webben. Jag blev därför så glad när jag hittade den sociologiska (eller etnologiska?) studien om "HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito mfl. Nu skulle jag få lite mer insikt om hur ungdomar tänker kring de nya medier som växer fram idag.
Det är i stort där jag befinner mig i mitt projektarbete i dag. Jag har läst en massa kring ämnet och har samlat på mig en stor mängd länkar. Men hur ska jag nu få ihop arbetet? Det jag hade planerat var att intervjua mina ungdomar i skolan som en alternativ bild till det jag har läst. Nu måste jag därför formulera frågor som jag ska ställa och planera hur samtal skulle kunna utvecklas. Vi kanske tillsammans kan ta del av några konkreta fallbeskrivningar som finns i litteraturen; om hur andra ungdomar gör eller erfarenheter som de har fått av sociala medier?
En mängd bra frågeställningar finns här på .se Internetguider Ungas integritet på nätet: https://www.iis.se/internet-for-alla/guider/ungas-integritet-pa-natet Det är ett mycket bra material och hela handledningen skulle man kunna ta upp med ungdomarna tycker jag. Det finns både allmänna resonemang och konkreta exempel.
Förordet börjar med ”Hallå… var är alla vuxna…?” Och det är precis det jag känner att jag är, dvs inte närvarande i de sociala medierna. Nu hoppas jag det ska bli ändring på det? Jag har iaf läst en hel del om ämnet nu och genom samtal och intevjuer med elever på skolan hoppas jag komma till nya insikter som jag sedan kan formulera i min projektrapport?
söndag 4 december 2011
projektarbetet med inriktning på informationssökning
Nu har Projektarbetat gått vidare med att jag har haft några lektioner med informationssökning på webben med utgångspunkt från sökmotorn Google. Det jag märker är att eleverna är vana att söka information om det som de är intresserade av. Det var en bra idé tycker jag att starta med det som de redan känner sig hemtama med. De valde att presentera för klassen sidor som de brukar besöka via Googles sökmotor. Det handlade om elhockey, thailänsk boxning, glass, afonbladet.se och nyheterna som var aktuella den dagen. Det visade sig vara en bra utgångspunkt, sedan kunde vi tillsammans utveckla sökningen genom att ställa frågor. Jag valde att utgå från Lunds universitets biblioteks korta information om sökning som vi fått tips om på kursen. Lunds Universitets bibliotek - värdera
"Värdera
"Kan du lita på informationen?
Vem har skrivit texten?
Vem har publicerat den?
När är texten skriven?
Vad är syften med texten?
Finns informationen i mer än en källa?"
Vi kunde tillsammans resonera om informationen som vi hittade. Jag lade märke till att eleverna är vana att få fram information men inte vana vid att reflektera hur de gör för att hitta den. Det är något vi kan träna på tillsammans; att berätta hur vi gör för att hitta information och var man hittar den bäst och hur man gör urvalet. De hade inte heller reflekterat över när sidor eller artiklar var publicerade. På aftonblade.se som de flesta verkar ha som sin huvudsakliga nyhetskälla hade de inte noterat datum när artikeln var publicerad och inte heller vem eller vilka som skrivit artikeln. Vissa artiklar förstår man av sammanhanget ungefär när de är publicerade menar ungdomarna.
Journalisterna i Aftonbladet har maillänkar i anknyting till sina artiklar men ingen länk där man kan läsa om annat som reportern har skrivit eller något om dem som journalister. Om man jämför aftonbladet.se som har fått utmärkelser för sin webbtidning med The Guardians webbtidning kan man se att journalisterna ofta har länkar som berättar något om journalisten och visar andra artiklar som personen har skrivit, ett exempel är från en av tidningens politiska journalister Patrick Wintour sidan visar det man kommer till när man klickar på hans namn. Det var en liten parentes men det kan ha med värderingen att göra och vem som har skrivit texten.
Det är iallafall intressant när våra kunskaper kan mötas eller hur man ska uttrycka det? Eller kan man tala om en skärningspunkt? Elevernas kunskap och erfarenheter kan möta lärarens men ändå förhoppningsvis på elevernas villkor. Jag tror de lär sig mer om så är fallet, kunskapen är sannolikt mer på elevernas egen nivå men ändå att de kan utveckla sin förståelese och vidga sin begrepp om tillvaron.
Nya villkor för källkritiken
Forskarna Helena Francke och Olof Sundin menar att det behövs nya sätt att se på källkritk. De gamla råden är inte aktuella längre om man vill ge ungdomar verktyg att nyttja de nya medier för att söka information. Läs artikeln i Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson.
I deras tvärvetenskapliga forskning under namnet "EXAKT" undersöker "_ _ _ biblioteks- och pedagogikforskare tillsammans vad den pågående medieutvecklingen innebär för lärandets villkor i och utanför skolan." Idag finns det inte någon tydlig gräns mellan medieproducenter och konsumeneter och andra villkor gäller när källorna inte längre kommer från tryckta medier. "Därför är det viktigt att analysera hur kunskapsbildningen går till idag och att börja diskutera vad det innebär för skolans undervisning.
Nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan
Olof Sundin säger att det är viktigt att nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan. Förståelsen för hur medier fungerar behöver fördjupas man måste se att webben består av en mångfald av publiceringsformer och medier och att dessa kan användas på olika sätt. Det är nödvändigt att lära känna bloggförfattare för att veta hur man kan se på deras blogginlägg och vilken tilltro man kan ha till dem. Det krävs också en försåelse för hur wikipedias artiklar är skrivna och hur källor och uppdateringar och tillägg fungerar på wikipedia.
Förståelse för dagens mediaekologi
Det behövs både tid och erfarenhet för att värdera information på webben det är något som ofta eleverna saknar menar Francke och Nordin. De betonar de didaktiska frågorna vad gäller informationssökning, de är viktiga för skolan och det krävs också att lärare, biblioteks- och lärarfortbildare följer med vad som händer inom medieutveckling. "Idag behöver medborgare och elever därför lära sig att delta i samtalet och med hjälp av varandra kunna söka, värdera och sammanfoga informationsfragment från olika håll till en trovärdig och begriplig helhet." De behöver också förstå "dagens mediaekologi och hur information skapas, används och sprids." Det är väsentligt för att samhället ska utvecklas i en positiv demokratisk riktning menar Francke och Sundin.
Källa: Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson
Det är bra att elever också får vara mediekonsumenter i skolan och att produktion av medier kan förenas med att söka och värdera andra personers publicerade medier.
En lathund hur man söker och värderar information - källkritk på webben
Från Kolla källan om källkritik
"Samtalsgoogla och källprata"
Sök och samtala tillsammans om hur man söker och värderar information.
Filippa Mannerheim journalist och författare delar forskarnas Sundin och Franckes erfarenheter att det är ganska komplicerat att söka information på webben. Ett bra sätt menar Filippa enligt en artikel i Kolla källans idélåda är att tillsammans söka och samtala om hur man söker och värderar information. Att endast gå efter en källkritisk lathund (se länk ovan) tror inte heller Filippa hjälper eleverna att bli medvetna informationssökare. Filippa ger tips på punkter som man gärna lan göra tillsammans i helklass:
"Värdera
- Är informationen relevant för ämnet?
- Är informationen på rätt nivå - inte för allmän, inte för specifik?
- Har du tillräckligt med information -- eller för mycket?"
"Kan du lita på informationen?
Vem har skrivit texten?
Vem har publicerat den?
När är texten skriven?
Vad är syften med texten?
Finns informationen i mer än en källa?"
Vi kunde tillsammans resonera om informationen som vi hittade. Jag lade märke till att eleverna är vana att få fram information men inte vana vid att reflektera hur de gör för att hitta den. Det är något vi kan träna på tillsammans; att berätta hur vi gör för att hitta information och var man hittar den bäst och hur man gör urvalet. De hade inte heller reflekterat över när sidor eller artiklar var publicerade. På aftonblade.se som de flesta verkar ha som sin huvudsakliga nyhetskälla hade de inte noterat datum när artikeln var publicerad och inte heller vem eller vilka som skrivit artikeln. Vissa artiklar förstår man av sammanhanget ungefär när de är publicerade menar ungdomarna.
Journalisterna i Aftonbladet har maillänkar i anknyting till sina artiklar men ingen länk där man kan läsa om annat som reportern har skrivit eller något om dem som journalister. Om man jämför aftonbladet.se som har fått utmärkelser för sin webbtidning med The Guardians webbtidning kan man se att journalisterna ofta har länkar som berättar något om journalisten och visar andra artiklar som personen har skrivit, ett exempel är från en av tidningens politiska journalister Patrick Wintour sidan visar det man kommer till när man klickar på hans namn. Det var en liten parentes men det kan ha med värderingen att göra och vem som har skrivit texten.
Det är iallafall intressant när våra kunskaper kan mötas eller hur man ska uttrycka det? Eller kan man tala om en skärningspunkt? Elevernas kunskap och erfarenheter kan möta lärarens men ändå förhoppningsvis på elevernas villkor. Jag tror de lär sig mer om så är fallet, kunskapen är sannolikt mer på elevernas egen nivå men ändå att de kan utveckla sin förståelese och vidga sin begrepp om tillvaron.
Nya villkor för källkritiken
Forskarna Helena Francke och Olof Sundin menar att det behövs nya sätt att se på källkritk. De gamla råden är inte aktuella längre om man vill ge ungdomar verktyg att nyttja de nya medier för att söka information. Läs artikeln i Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson.
I deras tvärvetenskapliga forskning under namnet "EXAKT" undersöker "_ _ _ biblioteks- och pedagogikforskare tillsammans vad den pågående medieutvecklingen innebär för lärandets villkor i och utanför skolan." Idag finns det inte någon tydlig gräns mellan medieproducenter och konsumeneter och andra villkor gäller när källorna inte längre kommer från tryckta medier. "Därför är det viktigt att analysera hur kunskapsbildningen går till idag och att börja diskutera vad det innebär för skolans undervisning.
Nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan
Olof Sundin säger att det är viktigt att nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan. Förståelsen för hur medier fungerar behöver fördjupas man måste se att webben består av en mångfald av publiceringsformer och medier och att dessa kan användas på olika sätt. Det är nödvändigt att lära känna bloggförfattare för att veta hur man kan se på deras blogginlägg och vilken tilltro man kan ha till dem. Det krävs också en försåelse för hur wikipedias artiklar är skrivna och hur källor och uppdateringar och tillägg fungerar på wikipedia.
Förståelse för dagens mediaekologi
Det behövs både tid och erfarenhet för att värdera information på webben det är något som ofta eleverna saknar menar Francke och Nordin. De betonar de didaktiska frågorna vad gäller informationssökning, de är viktiga för skolan och det krävs också att lärare, biblioteks- och lärarfortbildare följer med vad som händer inom medieutveckling. "Idag behöver medborgare och elever därför lära sig att delta i samtalet och med hjälp av varandra kunna söka, värdera och sammanfoga informationsfragment från olika håll till en trovärdig och begriplig helhet." De behöver också förstå "dagens mediaekologi och hur information skapas, används och sprids." Det är väsentligt för att samhället ska utvecklas i en positiv demokratisk riktning menar Francke och Sundin.
Källa: Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson
Det är bra att elever också får vara mediekonsumenter i skolan och att produktion av medier kan förenas med att söka och värdera andra personers publicerade medier.
En lathund hur man söker och värderar information - källkritk på webben
Från Kolla källan om källkritik
"Samtalsgoogla och källprata"
Sök och samtala tillsammans om hur man söker och värderar information.
Filippa Mannerheim journalist och författare delar forskarnas Sundin och Franckes erfarenheter att det är ganska komplicerat att söka information på webben. Ett bra sätt menar Filippa enligt en artikel i Kolla källans idélåda är att tillsammans söka och samtala om hur man söker och värderar information. Att endast gå efter en källkritisk lathund (se länk ovan) tror inte heller Filippa hjälper eleverna att bli medvetna informationssökare. Filippa ger tips på punkter som man gärna lan göra tillsammans i helklass:
- "diskutera val av sökbegrepp, kanske blir sökträffarna bättre och mer relevanta om du väljer en snävare sökterm
- träna på att formulera sökfrågor
- diskutera Googles träfflista och varför den ser ut som den gör
- undersöka de länkar som står lite längre ner i Googles träfflista
- undersöka olika databaser och länksamlingar tillsammans, exempelvis jämföra samlingar av uppsatser som Uppsatser.se och Mimers brunn
- fundera på 'Var i samhället finns kunskaper om det här området?'"
Hjälp elever att reflektera och jämföra istället för klippa och klistra information
Filippa föreslår uppgifter som inte låter elever falla i fällan att klippa och klistra information i all hast utan att hinna reflektera över villka uppgifter som de beskriver.
- "ge uppdrag som innebär att elever måste jämföra olika företeelser, texter, personer…
- uppmuntra till användning av andra typer av källor än text, till exempel museiarkiv, läroboksbilder, radioprogram
- diskutera den vinkling som olika källor har"
Filippa förslår att man tillsammans med eleverna också diskuterar källkritik i tryckta medier; läroböckernas källor, bildval och romaner. Hon ger några exempel på böcker som ungdomar tycker om att läsa: Gömda och Pojken som kallades det.
Källa: Publicerad av holane, 08:28 i kategorin Allmän, Informationssökning, Källkritik, Lektionstips 8/4 2011
Läs också litteraturvetaren och gymnasielärarens Annettes Årheims artikel "När realismen blir orealistisk" Ett tips är att bjuda in skolbibliotekarien i arbetet med källkritik.
Jag får bekräftat när jag läser Källans idélåda att det är ett bra sätt att arbeta med eleverna. Att tillsammans i grupp söka och värdera information för att få en fördjupad förståelse hur man kan förhålla sig till olika medier på webben.
Källa: Publicerad av holane, 08:28 i kategorin Allmän, Informationssökning, Källkritik, Lektionstips 8/4 2011
Läs också litteraturvetaren och gymnasielärarens Annettes Årheims artikel "När realismen blir orealistisk" Ett tips är att bjuda in skolbibliotekarien i arbetet med källkritik.
Jag får bekräftat när jag läser Källans idélåda att det är ett bra sätt att arbeta med eleverna. Att tillsammans i grupp söka och värdera information för att få en fördjupad förståelse hur man kan förhålla sig till olika medier på webben.
lördag 26 november 2011
Mer litteratur för projektet
"Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier" Ungar & Medier 2010 Medierådet
Här presenteras en mängd statistik och jämförelser med undersökningar gjorda 2005, 2006 och 2008. (sid 10-12) http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_medier_2010.pdf
"2005 hade 38 % en egen dator på rummet, idag har 61 % det och datorn är således den vanligaste medietekniska apparaten på barns och ungas rum."
_ _ _ "Umgänget med kamrater i verkliga livet har minskat kraftigt. 2006 angav 74 % att det var en av de saker de oftast gjorde efter skolan. 2008 var man nere i 64 % och 2010 58 %.
_ _ _ Man kan anta att en del av kamratumgänget flyttat över till nätet, särskilt med tanke på de senaste årens explosionsartade utveckling av sociala sajter som Facebook och Bilddagboken. Tv-tittandet har sjunkit från 56 % 2006 till 47 % 2010 liksom läs- ningen av böcker och tidningar – 2006 läste 30 % av samtliga ofta efter skolan, 2010 endast 19 %. Minskningen är kraftigast bland de unga, en halvering från 36 % till 18 %. Samtidigt är det denna grupp som tillbringar mest tid på internet, så man kan drista sig att påstå att online-läsningen konkurrerat ut den traditionella läsningen."
_ _ _ "2005 tittade 86 % av barnen och 83 % av de unga på tv varje dag. Efter att ha avtagit svagt i studierna 2006 och 2008 är varjedagstittandet idag nere på 66 % respektive 63 %. En kraftig ökning syns istället avseende internet. 2005 använde 17 % av barnen internet varje dag, 2010 32 %. Motsvarande siffror för de unga är 48 % respektive 62 %. Dator-/tv-spelandet har ökat en aning sedan 2005, främst bland 9–12-åringarna."
_ _ _"Bland de unga är det i dag vanligare att skicka sms (94 %) än att ringa (91 %). Att lyssna på musik i mobilen har också blivit vanligare, sannolikt beroende på att fler idag har mobiler med bättre prestanda och att musiktjänster till mobil utvecklats kraftigt under senare år."
"Handbok Expert på medier - digital kompetens i läroplanen Lgr 11" Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_.pdf
Boken är främst tänkt för undervisning i samhällskunskap och består av fyra delar:
"1. mediers roll i en demokrati
Betydelsen av tryck- och yttrandefrihet i en demokrati. Eleverna får även lära sig om opinionsskapande, om genus och om normkritik.
2. källkritik
Att hitta information och bedöma dess relevans. Eleverna får även öva sig att inta en kritisk och reflekterande attityd till information som förmedlas via olika medier.
3. du är publicist!
Om ansvarsfull medieanvändning, pressetik och ansvaret som kommer med sociala medier. Innehåller värderingsfrågor med etiska ställningstaganden.
4. testa dig själv – quiz om medier
Frågor om tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen i Sverige och om de pressetiska reglerna."
Del två om källkritik ska jag förmodligen återkomma till.
Jonas Linderoth Camilla Olsson
"Världen som spelplan – gränsöverskridande i onlinespelkulturen"
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Varlden_som_spelplan.pdf
Intressant att läsa om spel
"I få sammanhang är globaliseringen så tydlig som i onlinespel. Man umgås över nationsgränser, etniska gränser och könsgränser. Att en svensk 30-årig kvinna spelar med en 14-årig pojke i Syrien är inte ovanligt. Och spelen rymmer spännande tillfällen till att testa nya identiteter... Om detta handlar rapporten och om de fördelar och komplikationer detta innebär."
_ _ _"I stort sett kan alla spel där man kan vara mer än en spelare designas så att flera spelare kan tävla mot varandra eller samarbeta via internet.
_ _ _ Det bör noteras att spel som spelas över Facebook eller mobiltelefonspel, vilka i princip är en form av onlinespel, inte behandlas i denna rapport. Den här typen av så kallade casual games (Juul, 2009) riktar sig till en bred publik vilka inte alltid ser sig som deltagare i spelkulturen."
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN
"Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad"
FÖRFATTARE: STINA EKMARK ARTIKEL NUMMER 1/2011
Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad
Intressant och inspirerande läsning som lockar mig att prova något liknande arbete.
"Lärarhandledning Ungar & Medier 2010"Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Lararhandledning_Ungar_medier_2010.pdf Den här handledningen kan jag använda när jag ska ställa frågor till våra ungdomar på skolan.
http://mediebarn.se/12-16-ar/
Vad tycker lärare om sin mediekunskap? Jag undrar jag ......?
http://www.wskarlstad2010.se/filer/pressmeddelanden/ws_lararundersokning.pdf
Vad som kan hända om man börjar blogga med eleverna. De gör det på lågstadiet!
Eleverna gör också egna radioprogram och sånger. Roligt!
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/kallkritik/reportage/2011/klassbloggar-1.161351
Inspirerande arbete!
Här är deras blogg!
http://tegelbobarn.se/
Sedan För det vidare "VILL DU HA ETT JOBB DÄR DET DU GÖR VERKLIGEN FÅR BETYDELSE? VILL DU LEDA UNGA MÄNNISKOR I DERAS UTVECKLING? VILL DU FORMA FRAMTIDEN? DÅ ÄR DU PÅ RÄTT SAJT. VÄLKOMMEN."
http://fordetvidare.se/
Du kanske redan har sett det men annars får man småle lite o de é bra!
http://fordetvidare.se/bloggare/josef/
Här är mycket information om källkritik som jag kan återkomma till och ha som referensmaterial
http://www.slideshare.net/Hannabiblio/kallkritik-och-socialamedier-skolbibliotek11
Här presenteras en mängd statistik och jämförelser med undersökningar gjorda 2005, 2006 och 2008. (sid 10-12) http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_medier_2010.pdf
"2005 hade 38 % en egen dator på rummet, idag har 61 % det och datorn är således den vanligaste medietekniska apparaten på barns och ungas rum."
_ _ _ "Umgänget med kamrater i verkliga livet har minskat kraftigt. 2006 angav 74 % att det var en av de saker de oftast gjorde efter skolan. 2008 var man nere i 64 % och 2010 58 %.
_ _ _ Man kan anta att en del av kamratumgänget flyttat över till nätet, särskilt med tanke på de senaste årens explosionsartade utveckling av sociala sajter som Facebook och Bilddagboken. Tv-tittandet har sjunkit från 56 % 2006 till 47 % 2010 liksom läs- ningen av böcker och tidningar – 2006 läste 30 % av samtliga ofta efter skolan, 2010 endast 19 %. Minskningen är kraftigast bland de unga, en halvering från 36 % till 18 %. Samtidigt är det denna grupp som tillbringar mest tid på internet, så man kan drista sig att påstå att online-läsningen konkurrerat ut den traditionella läsningen."
_ _ _ "2005 tittade 86 % av barnen och 83 % av de unga på tv varje dag. Efter att ha avtagit svagt i studierna 2006 och 2008 är varjedagstittandet idag nere på 66 % respektive 63 %. En kraftig ökning syns istället avseende internet. 2005 använde 17 % av barnen internet varje dag, 2010 32 %. Motsvarande siffror för de unga är 48 % respektive 62 %. Dator-/tv-spelandet har ökat en aning sedan 2005, främst bland 9–12-åringarna."
_ _ _"Bland de unga är det i dag vanligare att skicka sms (94 %) än att ringa (91 %). Att lyssna på musik i mobilen har också blivit vanligare, sannolikt beroende på att fler idag har mobiler med bättre prestanda och att musiktjänster till mobil utvecklats kraftigt under senare år."
"Handbok Expert på medier - digital kompetens i läroplanen Lgr 11" Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_.pdf
Boken är främst tänkt för undervisning i samhällskunskap och består av fyra delar:
"1. mediers roll i en demokrati
Betydelsen av tryck- och yttrandefrihet i en demokrati. Eleverna får även lära sig om opinionsskapande, om genus och om normkritik.
2. källkritik
Att hitta information och bedöma dess relevans. Eleverna får även öva sig att inta en kritisk och reflekterande attityd till information som förmedlas via olika medier.
3. du är publicist!
Om ansvarsfull medieanvändning, pressetik och ansvaret som kommer med sociala medier. Innehåller värderingsfrågor med etiska ställningstaganden.
4. testa dig själv – quiz om medier
Frågor om tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen i Sverige och om de pressetiska reglerna."
Del två om källkritik ska jag förmodligen återkomma till.
Jonas Linderoth Camilla Olsson
"Världen som spelplan – gränsöverskridande i onlinespelkulturen"
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Varlden_som_spelplan.pdf
Intressant att läsa om spel
"I få sammanhang är globaliseringen så tydlig som i onlinespel. Man umgås över nationsgränser, etniska gränser och könsgränser. Att en svensk 30-årig kvinna spelar med en 14-årig pojke i Syrien är inte ovanligt. Och spelen rymmer spännande tillfällen till att testa nya identiteter... Om detta handlar rapporten och om de fördelar och komplikationer detta innebär."
_ _ _"I stort sett kan alla spel där man kan vara mer än en spelare designas så att flera spelare kan tävla mot varandra eller samarbeta via internet.
_ _ _ Det bör noteras att spel som spelas över Facebook eller mobiltelefonspel, vilka i princip är en form av onlinespel, inte behandlas i denna rapport. Den här typen av så kallade casual games (Juul, 2009) riktar sig till en bred publik vilka inte alltid ser sig som deltagare i spelkulturen."
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN
"Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad"
FÖRFATTARE: STINA EKMARK ARTIKEL NUMMER 1/2011
Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad
Intressant och inspirerande läsning som lockar mig att prova något liknande arbete.
"Lärarhandledning Ungar & Medier 2010"Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Lararhandledning_Ungar_medier_2010.pdf Den här handledningen kan jag använda när jag ska ställa frågor till våra ungdomar på skolan.
http://mediebarn.se/12-16-ar/
Vad tycker lärare om sin mediekunskap? Jag undrar jag ......?
http://www.wskarlstad2010.se/filer/pressmeddelanden/ws_lararundersokning.pdf
Vad som kan hända om man börjar blogga med eleverna. De gör det på lågstadiet!
Eleverna gör också egna radioprogram och sånger. Roligt!
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/kallkritik/reportage/2011/klassbloggar-1.161351
Inspirerande arbete!
Här är deras blogg!
http://tegelbobarn.se/
Sedan För det vidare "VILL DU HA ETT JOBB DÄR DET DU GÖR VERKLIGEN FÅR BETYDELSE? VILL DU LEDA UNGA MÄNNISKOR I DERAS UTVECKLING? VILL DU FORMA FRAMTIDEN? DÅ ÄR DU PÅ RÄTT SAJT. VÄLKOMMEN."
http://fordetvidare.se/
Du kanske redan har sett det men annars får man småle lite o de é bra!
http://fordetvidare.se/bloggare/josef/
Här är mycket information om källkritik som jag kan återkomma till och ha som referensmaterial
http://www.slideshare.net/Hannabiblio/kallkritik-och-socialamedier-skolbibliotek11
Projektarbete med utgångpunkt i informellt lärande
Nu har jag läst vidare på min litteraturlista för att se om jag kunde få några speciella idéer vad jag kunde arbeta vidare med mina elever.
Det var lite trögt ett tag och jag undrade vad det skulle bli av mitt projektarbete?
Nu har jag läst färdigt studien ”HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito Sonja Baumer Matteo Bittanti mfl.
Det är en etnologisk studie som beskriver och analyserar hur webben förändrar ungdomars medievanor, vår syn på läs- och skrivkunnighet. Min reflektion är hur jag som arbetar i skolan kan förhålla mig till informellt lärande.
Jag har tagit ut en del citat som jag ska försöka sammanställa och sammanfatta så småningom, nu tänkte jag bara skriva några få rader om Haning out...
"Ungdomar som har lärt sig använda webben på på egen hand kan tillämpa dessa erfarenheter i nya sammanhang förutsatt att det finns ett visst användarstöd" (Mizuko Ito, s 347) (min övers.) skriver författarna till Hanging out... De tror att olika typer av applikationer och forum som finns på webben kan komma att spela roll i en mängd olika kulturella och kunskapsmässiga samanhang. Författarna uppmuntrar till varierad användning snarare än till standardlösningar, så att fler ungdomar kan nå framgång inom olika slags områden på webben. Det är viktigt att inte fokusera på detaljer utan ungdomar borde ges möjlighet att känna till olika typer av webbapplikationer.
Här tycker jag att vi i skolan bör tänka om, om vi inte redan har gjort det? För några år sedan var det viktigt att t.ex ta datorkörkortet och då låg fokus på att användaren skulle känna till detaljer i programmen. Nu ser jag det när jag arbetar med media i skolan att det är principerna som är viktigast. Har du lärt dig ett filmredigeringsprogram och vad det finns för funktioner där, kan du relativt snabbt översätta dina kunskaper i ett annat redigeringsprogram. Det är viktigt att veta vilka funktioner som finns, hur dessa namnges och var du troligtvis hittar dina verktyg. Det är inte längre intressant att kunna detta utantill som det tidigare lärdes ut på datakurser. Betoning på lärande i media borde ligga på vad kan jag förvänta mig att göra, vilka viktiga funktioner som finns, och principer för hur det går till att utföra detta. Det är vad jag tror är ett mer 'naturligt' sätt att lära sig använda program på webben och som sedan användaren lättare kan överföra till nya verktyg och applikationer. Användare låser inte fast sig i utantillkunskaper utan är van att tänka; vad vill jag göra och hur tror jag att det här programmet är designat, så att jag kan hitta de funktioner som jag behöver.
Det var lite trögt ett tag och jag undrade vad det skulle bli av mitt projektarbete?
Nu har jag läst färdigt studien ”HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito Sonja Baumer Matteo Bittanti mfl.
Det är en etnologisk studie som beskriver och analyserar hur webben förändrar ungdomars medievanor, vår syn på läs- och skrivkunnighet. Min reflektion är hur jag som arbetar i skolan kan förhålla mig till informellt lärande.
Jag har tagit ut en del citat som jag ska försöka sammanställa och sammanfatta så småningom, nu tänkte jag bara skriva några få rader om Haning out...
"Ungdomar som har lärt sig använda webben på på egen hand kan tillämpa dessa erfarenheter i nya sammanhang förutsatt att det finns ett visst användarstöd" (Mizuko Ito, s 347) (min övers.) skriver författarna till Hanging out... De tror att olika typer av applikationer och forum som finns på webben kan komma att spela roll i en mängd olika kulturella och kunskapsmässiga samanhang. Författarna uppmuntrar till varierad användning snarare än till standardlösningar, så att fler ungdomar kan nå framgång inom olika slags områden på webben. Det är viktigt att inte fokusera på detaljer utan ungdomar borde ges möjlighet att känna till olika typer av webbapplikationer.
Här tycker jag att vi i skolan bör tänka om, om vi inte redan har gjort det? För några år sedan var det viktigt att t.ex ta datorkörkortet och då låg fokus på att användaren skulle känna till detaljer i programmen. Nu ser jag det när jag arbetar med media i skolan att det är principerna som är viktigast. Har du lärt dig ett filmredigeringsprogram och vad det finns för funktioner där, kan du relativt snabbt översätta dina kunskaper i ett annat redigeringsprogram. Det är viktigt att veta vilka funktioner som finns, hur dessa namnges och var du troligtvis hittar dina verktyg. Det är inte längre intressant att kunna detta utantill som det tidigare lärdes ut på datakurser. Betoning på lärande i media borde ligga på vad kan jag förvänta mig att göra, vilka viktiga funktioner som finns, och principer för hur det går till att utföra detta. Det är vad jag tror är ett mer 'naturligt' sätt att lära sig använda program på webben och som sedan användaren lättare kan överföra till nya verktyg och applikationer. Användare låser inte fast sig i utantillkunskaper utan är van att tänka; vad vill jag göra och hur tror jag att det här programmet är designat, så att jag kan hitta de funktioner som jag behöver.
söndag 20 november 2011
Några intryck från litteraturen för mitt Projektarbete
En av de böcker som jag tänkte kunde vara en utgångspunkt för mitt projektarbete är antologin: "HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT Kids Living and Learning with New Media", du hittar den här: http://mitpress.mit.edu/books/full_pdfs/hanging_out.pdf
Överbrygga skillnader mellan informellt- och formellt lärande
En tanke som också beskrivs i boken är att skapa engagemang för arbetet med medier i skolan och överbrygga skillnader mellan hur barn och ungdomar använder ny media på fritiden och i skolan. Den snabba tekniska utveckling av ny media kommer att påverka hur människors sociala liv och kultur ser ut i framtiden. De mänskliga uttryck som handlar om samvaro, lärarande, lek och självförverkligande utvecklas i en långsamare takt än tekniken. Boken handlar om vilken roll nya medier spelar idag för ungdomar.
Överbrygga skillnader mellan informellt- och formellt lärande
En tanke som också beskrivs i boken är att skapa engagemang för arbetet med medier i skolan och överbrygga skillnader mellan hur barn och ungdomar använder ny media på fritiden och i skolan. Den snabba tekniska utveckling av ny media kommer att påverka hur människors sociala liv och kultur ser ut i framtiden. De mänskliga uttryck som handlar om samvaro, lärarande, lek och självförverkligande utvecklas i en långsamare takt än tekniken. Boken handlar om vilken roll nya medier spelar idag för ungdomar.
David Buckingham (2007, 96) beskriver en digital klyfta mellan hur medier används i och utanför skolan. Han ser en ökad skillnad mellan hur ungdomar lever sitt vardagliga liv utanför skolan och det som skolan betonar och värderar. Det handlar både om skillnader mellan generationer och lärande som sker i och utanför skolan. Ungdomar har idag på ett unikt sätt möjlighet att med hjälp av ny media utmana sociala nomer och utbildningsystem. ("HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT " sid 2)
Min utgångspunkt är att vi borde lära oss av ungdomar både hur de använder de nya medierna och vad de kan användas till. Jag tycker att vi måste anpassa oss i högre utsträckning till den nya kultur som växer fram för den kommer med stor sannolikhet visa vägen för framtida medieanvänding och socialt liv.
Boken beskriver hur dagens ungdomar engagerar sig i media både med tanke på hur deras liv ser ut idag och den förvandling som sker mot en omfattande delaktighet i mediaproduktion och allmänna, digitala nätverk. Samtidigt menar författaren visar ungdomarna vägen för hur medierna kommer att användas ur både ett socialt och textbaserat perspektiv, det är tekniker och användningsområden som troligtvis kommer att sprida sig till andra åldersgrupper. ("HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT " sid 11-12)
Ubildningsekologi
Det mest aktiva digitala lärandet sker när ungdomar är engagerade med att umgås på fritiden. I "Informal Learning with Technology Outside School" Julian Sefton-Green (2004, 3), menar Sefton-Green att lärare måste inse att mycket av det ungdomar lär sig om informations- och kommunikations teknologi pågår utanför skolan. Sefton-Green citeras i boken "Hanging out..." det innebär menar författarna till antologin att vi borde erkänna ett bredare spektrum av lärsituationer, en "utbildningsekologi" där inte endast skolor spelar en roll för kunskapsinhämtning utan alla platser där ungdomar samspelar och roar sig med den nya tekniken.
fredag 18 november 2011
projektarbetet och litteraturläsning
Nu har jag börjat läsa "HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”. Samtidigt tänker jag på hur jag ska förhålla mig i min lärarroll? Det som boken först och främst beskriver är hur ungdomar lär sig via nya medier på ett informellt sätt. I skolan uppstår det en annan situation med tvång och maktstruktur osv. Det måste jag ta med i beräkningen när jag gör mitt arbete. Vi lärare måste inse att barn och ungdomar lär sig mycket om den nya tekniken utanför skolan. Det mest engagerade och aktiva utvecklingen av kunskaper om digital media sker när ungdomar kommuncerar och håller på med fritidsaktiviteter. (Julian Sefton-Green 2004, 3)
Projektarbetet
Nu har jag börjat mitt projektarbete
Så här har jag tänkt att arbeta
Jag vill utgå från elevernas och mina erfarenheter av de nya webbtjänsterna, webb 2,0.
Jag vill läsa litteratur för att orientera mig om vad jag kan förvänta mig att få höra från eleverna och för att hjälpa mig ställa relevanta frågor.
Det är viktigt att ringa in och precisera frågeställningar som kan vara intressanta.
Därefter vill jag genomföra intervjuer med elever.
Det är bra att jämföra elevernas svar med det jag har läst i litteraturen.
Jag planerar sedan att hitta uppgifter där elevernas intresse och skolans läroplaner kan förenas.
Jag borde kunna planera och genomföra en eller en serie lektioner inom något mediaområde.
Under projektarbetet tänker jag skriva i bloggen om mina erfarenheter.
Därefter ingår det att skriva en rapport .
När projektet blivit godkänt är det dags att förbereda en muntlig redovisning.
Det kan innebära att genomföra en muntlig redovisning med hjälp av något verktyg
Disposition
bakgrund, problem, frågeställning
Mina erfarenheter av skolan innebär att vi inte ta tillvarar elevernas nya kultur och erfarenheter.
syfte -Vad jag vill uppnå med min studie.
Jag vill lära mig mer om hur jag kan förhålla mig till E-learning 2,0 i mitt yrke som bild och medialärare
metod - Hur jag ska gå tillväga.
Jag vill genom litteraturstudier och några elevintervjuer lära mig mer om hur elever förhåller sig till de nya verktyg som finns på webben, webb 2,0. Jag vill genomföra en eller flera lektioner på temat webb 2,0.
resultat - Visar jag vad jag har funnit.
Sammanfattar intervjuer, lektioner och litteratur.
Jag har lärt mig något nytt via litteraturen och får möjlighet att precisera tankar och frågeställningar.
Jag har fått svar och frågor från elever via intervjuer och lektioner som belyser min frågeställning.
Jämföra elevernas syn med skolans mål och synsätt.
diskussion - Utgår från kursens, LC100N - Digital kompetens mål och mina nya erfarenheter.
Diskutera kring nya frågeställningar.
Diskutera kring mina erfarenheter av möten med elever och försök att förstå hur elever förhåller sig till dagens webb och vad skolan eventuellt kan komplettera deras erfarenheter med.
slutsatser - Vad jag kommit fram till.
Eventuellt föreslå förändrade arbetsmetoder i vår skola.
Hur jag kan utveckla arbetssätt vidare.
referenslista - litteratur och andra referenser
Preliminär litteraturlista
”HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito Sonja Baumer Matteo Bittanti danah boyd Rachel Cody Becky Herr-Stephenson Heather A. Horst Patricia G. Lange Dilan Mahendran Katynka Z. Martínez C. J. Pascoe Dan Perkel Laura Robinson Christo Sims Lisa Tripp, m.fl, The MIT Press Cambridge, Massachusetts London, England © 2010 Massachusetts Institute of Technology
Så här har jag tänkt att arbeta
Jag vill utgå från elevernas och mina erfarenheter av de nya webbtjänsterna, webb 2,0.
Jag vill läsa litteratur för att orientera mig om vad jag kan förvänta mig att få höra från eleverna och för att hjälpa mig ställa relevanta frågor.
Det är viktigt att ringa in och precisera frågeställningar som kan vara intressanta.
Därefter vill jag genomföra intervjuer med elever.
Det är bra att jämföra elevernas svar med det jag har läst i litteraturen.
Jag planerar sedan att hitta uppgifter där elevernas intresse och skolans läroplaner kan förenas.
Jag borde kunna planera och genomföra en eller en serie lektioner inom något mediaområde.
Under projektarbetet tänker jag skriva i bloggen om mina erfarenheter.
Därefter ingår det att skriva en rapport .
När projektet blivit godkänt är det dags att förbereda en muntlig redovisning.
Det kan innebära att genomföra en muntlig redovisning med hjälp av något verktyg
Disposition
bakgrund, problem, frågeställning
Mina erfarenheter av skolan innebär att vi inte ta tillvarar elevernas nya kultur och erfarenheter.
syfte -Vad jag vill uppnå med min studie.
Jag vill lära mig mer om hur jag kan förhålla mig till E-learning 2,0 i mitt yrke som bild och medialärare
metod - Hur jag ska gå tillväga.
Jag vill genom litteraturstudier och några elevintervjuer lära mig mer om hur elever förhåller sig till de nya verktyg som finns på webben, webb 2,0. Jag vill genomföra en eller flera lektioner på temat webb 2,0.
resultat - Visar jag vad jag har funnit.
Sammanfattar intervjuer, lektioner och litteratur.
Jag har lärt mig något nytt via litteraturen och får möjlighet att precisera tankar och frågeställningar.
Jag har fått svar och frågor från elever via intervjuer och lektioner som belyser min frågeställning.
Jämföra elevernas syn med skolans mål och synsätt.
diskussion - Utgår från kursens, LC100N - Digital kompetens mål och mina nya erfarenheter.
Diskutera kring nya frågeställningar.
Diskutera kring mina erfarenheter av möten med elever och försök att förstå hur elever förhåller sig till dagens webb och vad skolan eventuellt kan komplettera deras erfarenheter med.
slutsatser - Vad jag kommit fram till.
Eventuellt föreslå förändrade arbetsmetoder i vår skola.
Hur jag kan utveckla arbetssätt vidare.
referenslista - litteratur och andra referenser
Preliminär litteraturlista
”HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito Sonja Baumer Matteo Bittanti danah boyd Rachel Cody Becky Herr-Stephenson Heather A. Horst Patricia G. Lange Dilan Mahendran Katynka Z. Martínez C. J. Pascoe Dan Perkel Laura Robinson Christo Sims Lisa Tripp, m.fl, The MIT Press Cambridge, Massachusetts London, England © 2010 Massachusetts Institute of Technology
Kurslitteratur:
http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm
http://www.elearnspace.org/KnowingKnowledge_LowRes.pdf
Education for a Digital World
Handbok om medier i nya läroplanen, Mediekompass och Statens medieråd, Utgivningsår: 2011
http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Handbok-till-medieundervisning-Lgr-11-/
Ungar & Medier 2010, Medierådet, 2010
Lärarhandledning Ungar & Medier 2010, Mediekompass och Medierådet, 2010
http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Lararhandledning-Ungar--Medier-2010/
Ungas integritet på nätet -
Digitalis filosofi - Människor, modeller och maskiner, utgiven på .SE:s förlag och producerad av Infontology. http://infontology.typepad.com/digitalisfilosofi
Stephen Heppell
torsdag 10 november 2011
Repeterar avsnitten om IKT-verktyg och OER och hittar nya inlägg
Nu har jag skrivit mina sammanfattningar över IKT-verktyg och OER. Det var intressant att gå igenom kurswebben igen. Det har jag gjort för att mina studier tyvärr dragit ut på tiden. Jag har deltagit i andra kurser under terminen och min tid har inte räckt till för IKT kursen. Nu har jag förhoppningsvis mycket tid att satsa på mitt projektarbete. Det som var speciellt givande med att repetera kurswebbens material var att ha den som avstamp och söka på personer och ämnen som förekommer i texten för att se om nya inlägg och material har publicerats. Det är ett spännande och undersökande arbetssätt som jag tycker om. Det är roligt och trösterikt att se och höra personer som fortfarande är aktiva och debatterar i frågan om IKT-verktyg och Öppna lärresurser. På skolan där jag arbetar är det inte mycket som händer inom området. Det är som om tiden står still och världen susar förbi i rasande hastighet utanför.
Så vad göra för projektarbete som skulle kunna läsas av någon lärare på min skola? Det är en fråga. Vad skulle någon vara intresserad av att ta del av som har med det här området att göra?
Det är värt att tänka på ett tag!
Så vad göra för projektarbete som skulle kunna läsas av någon lärare på min skola? Det är en fråga. Vad skulle någon vara intresserad av att ta del av som har med det här området att göra?
Det är värt att tänka på ett tag!
lördag 15 oktober 2011
Mina erfarenheter av att skapa ett lärobjekt
Nu har jag hållit på att skapa ett lärobjekt. Det blev en ganska lång film om hur man tecknar ett landskap i Sketchfu. sketchfu.com är ett gratisprogram på webben som du arbetar med utan att behöva spara några filer på din egen hårdisk. Det är ett mycket enkelt ritprogram med få verktyg. Det finns ett penselverktyg i några få storlekar och 256 webbsäkra färger. Du kan också ställa in opaciteten när du målar. Det finns via programmets arkiv möjlighet att se vad andra ritar, alla publicerade bilder är lagrade på sketchfus webbplats. Du kan skriva meddelanden till andra som tecknar och skaffa vänner på sketchfu. Det finns färdiga kommentarfält som du kan kryssa i. Det roligaste med sktechfu tycker jag är att man kan spela upp sin teckningsprocess och se hur den egna skissen utvecklades. Roligaste blir det om man kan ägna en stund åt varje teckning. Att spela upp en teckning som består av några få streck ger inte så stor upplevelse.
Jag använde Ouick Time Player version 10 sedan är det bara att gå via arkiv > ny skärminspelning och sätta igån den via en röd inspelningsknapp. Stoppknappen lägger sig i övre ramen och den är bara att trycka på när du spelat in ditt lärobjekt. Därefter kan man exportera sin film i olika upplösningsversioner beroende på vilken kvalitet du behöver och var du ska visa den. Du kan spara den för iPhone, iPod, AppleTv, dator eller HD 480p - 1080p som är högsta kvaliten. Du kan också välja spara för webben och då får du filmen anpassad för iPhone och hastigheten blir då mellan 80Kbit/sek - 5Mbit/sek. Jag gjorde fel som valde en högupplösning HD 720p. Nästa gång ska jag spara filmen för webben.
Filmen som jag gjorde blev tyvärr för lång med en storlek på 388 MB och jag måste därför redigera den innan jag kan publicera den på kurswebbens. Det verkar ta lång tid att importera den till iMovie också som är Macens redigeringsprogram.
Jag tänkte att jag kunde göra detta inlägg under tiden men jag har fortfarande 64 min kvar och då är det väl bättre om jag tar en promenad eller damsuger här hemma under tiden? Jag hör av mig senare när jag vet hur det gick med filmen?
_ _ _
Nu har det gått några timmar och den första filmen blev för lång, jag kunde inte importera den till iMovie. Jag fick göra om allt från början och då drog jag ner på tiden regält och delade upp instruktionsfilmen i två filer som jag kunde importera till iMovie. Jag redigerade filmen och sedan exporterade jag den för webben. Den blev nästan 26 MB. Nu är den upplagd på kurswebben och heter paint_with_sketchfu_okt_2011.
Jag använde Ouick Time Player version 10 sedan är det bara att gå via arkiv > ny skärminspelning och sätta igån den via en röd inspelningsknapp. Stoppknappen lägger sig i övre ramen och den är bara att trycka på när du spelat in ditt lärobjekt. Därefter kan man exportera sin film i olika upplösningsversioner beroende på vilken kvalitet du behöver och var du ska visa den. Du kan spara den för iPhone, iPod, AppleTv, dator eller HD 480p - 1080p som är högsta kvaliten. Du kan också välja spara för webben och då får du filmen anpassad för iPhone och hastigheten blir då mellan 80Kbit/sek - 5Mbit/sek. Jag gjorde fel som valde en högupplösning HD 720p. Nästa gång ska jag spara filmen för webben.
Filmen som jag gjorde blev tyvärr för lång med en storlek på 388 MB och jag måste därför redigera den innan jag kan publicera den på kurswebbens. Det verkar ta lång tid att importera den till iMovie också som är Macens redigeringsprogram.
Jag tänkte att jag kunde göra detta inlägg under tiden men jag har fortfarande 64 min kvar och då är det väl bättre om jag tar en promenad eller damsuger här hemma under tiden? Jag hör av mig senare när jag vet hur det gick med filmen?
_ _ _
Nu har det gått några timmar och den första filmen blev för lång, jag kunde inte importera den till iMovie. Jag fick göra om allt från början och då drog jag ner på tiden regält och delade upp instruktionsfilmen i två filer som jag kunde importera till iMovie. Jag redigerade filmen och sedan exporterade jag den för webben. Den blev nästan 26 MB. Nu är den upplagd på kurswebben och heter paint_with_sketchfu_okt_2011.
fredag 14 oktober 2011
Några funderingar om att arbeta med mobiltelefonen
1. Vad tycker du om de funktioner du har testat? Vad var svårt? Vad var lätt att lära sig?
Det är inte särskilt svårt om man har lite tid att testa och leta efter olika verktyg och appar i telefonen. Det går ganska bra att lära sig genom att prova sig fram. Det kan vara bra att ha manualen till hands att läsa i om man har missat någon funktion. Det finns t.ex ett flygläge som är praktiskt att använda. Den funktionen hade jag inte kunnat leta mig fram till, när inte kände till att en sådan avstängning fanns?
2. Vad kan du se för poäng med att använda mobiltelefonen som verktyg för lärande? Varför inte?
Poängen är att eleverna verkligen tycker om att använda mobiltelefonen och att de med den inte blir bundna till klassrummet. De kan som vi har läst i olika projekt gå ut och göra fältstudier. Det kan handla om naturstudier men också reportage av olika slag. Eleverna kan gå ut och fotografera, de kan spela in intervjuer eller filma, endast fantasin sätter gränser som sagt. I klassrummet kan andra elever arbeta med att bearbeta materialet och göra presentationer, sedan skicka ut nya uppdrag eller följdfrågor som behöver kompletteras. Det blir ett roligt och direkt sätt att arbeta där faktorer som när arbetet utförs och var undersökningar och bearbetningar sker inte spelar lika stor roll längre.
3. Kommer du att fortsätta använda några av de nya funktioner du testat privat/i ditt arbete/i dina studier? Varför inte?
Det hoppas jag verkligen att jag ska kunna göra. Vi har köpt in några telefoner till skolan, men jag har ännu inte provat dessa i min undervisning. Jag använder redan min telefon för eget bruk i arbetet och på fritiden. Jag tycker det är mycket smidigt att alltid ha med mig en kamera om jag ser något som jag vill fotografera. E-posten läser jag på bussen till skolan, och surfar om jag behöver ta reda på något inför dagen. Jag planerar lektioner genom att skriva ner idéer jag får när jag reser till jobbet i telefonens anteckningar. Telefonens kalender har jag för möten, mitt schema osv. Det fungerar ganska bra, det jag saknar är en överblick över en vecka t.ex det kan jag inte se med en blick jag får bläddra dag för dag för att se när nästa SVG- eller APT-möte är inlagd.
Det är inte särskilt svårt om man har lite tid att testa och leta efter olika verktyg och appar i telefonen. Det går ganska bra att lära sig genom att prova sig fram. Det kan vara bra att ha manualen till hands att läsa i om man har missat någon funktion. Det finns t.ex ett flygläge som är praktiskt att använda. Den funktionen hade jag inte kunnat leta mig fram till, när inte kände till att en sådan avstängning fanns?
2. Vad kan du se för poäng med att använda mobiltelefonen som verktyg för lärande? Varför inte?
Poängen är att eleverna verkligen tycker om att använda mobiltelefonen och att de med den inte blir bundna till klassrummet. De kan som vi har läst i olika projekt gå ut och göra fältstudier. Det kan handla om naturstudier men också reportage av olika slag. Eleverna kan gå ut och fotografera, de kan spela in intervjuer eller filma, endast fantasin sätter gränser som sagt. I klassrummet kan andra elever arbeta med att bearbeta materialet och göra presentationer, sedan skicka ut nya uppdrag eller följdfrågor som behöver kompletteras. Det blir ett roligt och direkt sätt att arbeta där faktorer som när arbetet utförs och var undersökningar och bearbetningar sker inte spelar lika stor roll längre.
3. Kommer du att fortsätta använda några av de nya funktioner du testat privat/i ditt arbete/i dina studier? Varför inte?
Det hoppas jag verkligen att jag ska kunna göra. Vi har köpt in några telefoner till skolan, men jag har ännu inte provat dessa i min undervisning. Jag använder redan min telefon för eget bruk i arbetet och på fritiden. Jag tycker det är mycket smidigt att alltid ha med mig en kamera om jag ser något som jag vill fotografera. E-posten läser jag på bussen till skolan, och surfar om jag behöver ta reda på något inför dagen. Jag planerar lektioner genom att skriva ner idéer jag får när jag reser till jobbet i telefonens anteckningar. Telefonens kalender har jag för möten, mitt schema osv. Det fungerar ganska bra, det jag saknar är en överblick över en vecka t.ex det kan jag inte se med en blick jag får bläddra dag för dag för att se när nästa SVG- eller APT-möte är inlagd.
torsdag 13 oktober 2011
Mobiltelefonen som verktyg för lärande
"Ta fram manualerna till din telefon eller leta reda på dem på Internet (sök efter märke och modell på din mobil + manual) och försök ta dig igenom de olika funktionerna på egen hand. Om du inte lyckas, så fråga närmsta 11-åring, så visar de dig hur man gör!" Kurswebben LC100N - Digital kompetens
Här finns manualen för min telefon Apple iPhone 8GB 3GS : http://manuals.info.apple.com/sv_SE/iPhone_Anvandarhandbok.pdf
Se om du kan lära dig något nytt, som du inte visste du kunde göra med din mobil. Leta upp de områden du vill lära dig mer om och följ instruktionerna.
Jag har använt min telefon till en hel del nyttiga saker redan. Jag tycker om att läsa min mail, surfa, ta kort, ibland filma, och ta upp korta ljudsekvenser. På senaste tiden har jag använt några appar som jag laddat hem. Jag kan rekommendera Svampguiden, Sports GPS med karta, distans och tidmätning. Man får en utritad rutt som visar var man gått eller sprungit. Jag har också provat att måla via en app som heter Inspire. Det är ganska kul att göra korta färgskisser när andan faller på. Jag lyckades inte få kontakt med blogger som det fanns en instruktion om? Det kan bero på vilken telefonoperatör man har, men jag kunde inte läsa någon instruktion om det? Nu fins det en app från blogger som jag hämtat idag. Den ska jag prova och se hur den fungerar? .... Nu har jag provat och det var mycket lätt. Det jag inte lyckades med var att anpassa storleken på bilden som jag skickade med?
Ta ett foto med din mobil och ladda upp det till din blogg (instruktioner till hur man gör hittar du t ex på "blogga från mobilen".
Skriv ett textmeddelande och posta även det till din blogg. Det var väl inte så svårt?
Nej, det var inte svårt!
Se om det finns några spel i din mobiltelefon - testa!
Jag hittade inga först sedan hittade jag FreeCell patiens.
Försök hitta fler projekt som arbetat med mobiltelefonen som verktyg för lärande på Internet (eller tänkt ut ett eget koncept, som passar din verksamhet) och skriv ett inlägg om detta i din blogg.
Ett projekt från Myrsjöskolan. Eleverna designar, innehåll och enklare programmering med hjälp av programmerare som kom till skolan. De har fått medel för projektet från Skapande skola. Eleverna arbetar med självvärdering; ledarskap, samarbete och utvärderar efter varje arbetspass. Läraren, Stina Ekmark refererar från en föreläsning av Marco Torre skapande i utsatta skolor i Los Angeles. Varför använder vi oss inte av det i skolan som ungdomar använder allra mest dvs spelar spel? Stina Ekmark säger våga testa våga göra fel!
Film på You Tube Projekt 8C1 goes Blizzard, Myrsjöskolan
Project 8C1 goes Blizzaerd
"Åttondeklassare på Myrsjöskolan skapar spelapplikationer till iPhone och iPad. Spelen handlar om Vikingatiden och har gjorts i programmet Game Salad. Apparna är gratis och heter Tyra's World, Pork Hunt och World of Vikings och finns i App Store fr.o.m. mars 2011.
Ett SO-projekt som även tränar elevernas entreprenöriella förmågor, samarbete och kreativitet. Framtidskompetenser, helt enkelt!"
Här finns manualen för min telefon Apple iPhone 8GB 3GS : http://manuals.info.apple.com/sv_SE/iPhone_Anvandarhandbok.pdf
Se om du kan lära dig något nytt, som du inte visste du kunde göra med din mobil. Leta upp de områden du vill lära dig mer om och följ instruktionerna.
Jag har använt min telefon till en hel del nyttiga saker redan. Jag tycker om att läsa min mail, surfa, ta kort, ibland filma, och ta upp korta ljudsekvenser. På senaste tiden har jag använt några appar som jag laddat hem. Jag kan rekommendera Svampguiden, Sports GPS med karta, distans och tidmätning. Man får en utritad rutt som visar var man gått eller sprungit. Jag har också provat att måla via en app som heter Inspire. Det är ganska kul att göra korta färgskisser när andan faller på. Jag lyckades inte få kontakt med blogger som det fanns en instruktion om? Det kan bero på vilken telefonoperatör man har, men jag kunde inte läsa någon instruktion om det? Nu fins det en app från blogger som jag hämtat idag. Den ska jag prova och se hur den fungerar? .... Nu har jag provat och det var mycket lätt. Det jag inte lyckades med var att anpassa storleken på bilden som jag skickade med?
Ta ett foto med din mobil och ladda upp det till din blogg (instruktioner till hur man gör hittar du t ex på "blogga från mobilen".
Skriv ett textmeddelande och posta även det till din blogg. Det var väl inte så svårt?
Nej, det var inte svårt!
Se om det finns några spel i din mobiltelefon - testa!
Jag hittade inga först sedan hittade jag FreeCell patiens.
Försök hitta fler projekt som arbetat med mobiltelefonen som verktyg för lärande på Internet (eller tänkt ut ett eget koncept, som passar din verksamhet) och skriv ett inlägg om detta i din blogg.
Ett projekt från Myrsjöskolan. Eleverna designar, innehåll och enklare programmering med hjälp av programmerare som kom till skolan. De har fått medel för projektet från Skapande skola. Eleverna arbetar med självvärdering; ledarskap, samarbete och utvärderar efter varje arbetspass. Läraren, Stina Ekmark refererar från en föreläsning av Marco Torre skapande i utsatta skolor i Los Angeles. Varför använder vi oss inte av det i skolan som ungdomar använder allra mest dvs spelar spel? Stina Ekmark säger våga testa våga göra fel!
Film på You Tube Projekt 8C1 goes Blizzard, Myrsjöskolan
Project 8C1 goes Blizzaerd
"Åttondeklassare på Myrsjöskolan skapar spelapplikationer till iPhone och iPad. Spelen handlar om Vikingatiden och har gjorts i programmet Game Salad. Apparna är gratis och heter Tyra's World, Pork Hunt och World of Vikings och finns i App Store fr.o.m. mars 2011.
Ett SO-projekt som även tränar elevernas entreprenöriella förmågor, samarbete och kreativitet. Framtidskompetenser, helt enkelt!"
Testar att göra ett inlägg via min telefon
Katten Rayi ligger och sover under lampan när jag arbetar vidare med IKT- verktyg och mobiltelefonen som verktyg för lärande.
Lär känna interaktiva tavlor ur en pedagogisk synvinkel
Vi har smartboard på vår skola men inte i de klassrum jag undervisar. Det innebär att jag inte har någon egen erfarenhet av att utveckla metoder med smartboard. Jag arbetar som bild- och medialärare och har ofta relativt snabba genomgångar för min erfarenhet är att eleverna vill helst arbeta med egna idéer och har svårt att lyssna länge på introduktioner. Genomgångarna skulle förmodligen kunna bli mer intressanta och roliga för eleverna med en smartboard. Vi använder en kanon med dator för att se på bilder och gå igenom olika moment i bildbehandlingsprogram och det räcker ganska långt i mina ämnen. Ett nytt pedagogiskt verktyg kan utmana oss lärare att söka nya vägar i undervisningen.
En rapport beskriver erfareheter som lärare fått genom att använda olika interaktiva tavlor och skärmar.
"Utvärdering av interaktiva skrivytor Smartboard/Vinstagårdsskolan och Active Board/Kvickenstorpsskolan"
Man har listat några fördelar som de flesta av lärarna anser att interaktiva skrivytor har för undervisningen.
Citat från rapporten, mina kommentarer i kursiv stil
En rapport beskriver erfareheter som lärare fått genom att använda olika interaktiva tavlor och skärmar.
"Utvärdering av interaktiva skrivytor Smartboard/Vinstagårdsskolan och Active Board/Kvickenstorpsskolan"
Man har listat några fördelar som de flesta av lärarna anser att interaktiva skrivytor har för undervisningen.
Citat från rapporten, mina kommentarer i kursiv stil
- Ger ett mervärde genom att lektionerna kan levandegöras mer med bildmaterial.
Det borde kunna göras genom att använda bilder på annat sätt också men det kanske är lättare med en interaktiv tavla att kombinera med andra moment i undervisningen.
- Stödjer en kreativ undervisning.
Där är det lite svårt att veta vad de menar med kreativ undervisning? Det kanske innebär att lärare kan variera sätt de gör sina presentationer på och att eleverna kan bli mer delaktiga.
- Integrerar hanteringen och styrningen av dator, projektor, tavla på ett effektivt sätt.
- Intresserar och motiverar eleverna
- Ger möjligheter att flexibelt och spontant bygga lektionen kring vad eleverna tar upp
- Introducerar och möjliggör användningen av IT på ett pedagogiskt sätt.
- Ger bättre möjligheter att strukturerat planera lektioner och material i förväg.
- Gör arbetet roligare.
- Gör lektionsplaneringen mer effektiv
- Ger möjligheter för läraren att röra sig fritt i klassrummet och uppmärksamma eleverna samtidigt som man flexibelt kan kontrollera tavlans information.
- Gör uppföljningen av lektionerna mer effektiv.
Som vid lektionsplanering kan tavlan stödja lärarens uppföljning av lektionen.
Det var roligt att läsa om alla positiva erfarenheter som vissa skolor haft när de utvecklat arbetssätt med interaktiva tavlor. Se länkar från tidningen Datorn i utbildningen Under IKT verktyg och interaktiva tavlor på IKT kursens material.
En av artiklarna var extra spännande som var skriven av Bosse Andersson E-Post: bosse.andersson@diu.se med titeln "INTERAKTIVA SKRIVTAVLOR: Utmanande eller konserverande?" Datorn i Utbildningen nr. 3 2006.
Artikeln beskriver resultat från forskning som gjorts i engelska skolor och visar på olika sätt att använda interaktiva skrivtavlor på. Artikeln utgår från en rapport "av Kevin Burden föreståndare för Digital media, training and evaluation centre vid Hulls Universitet."
En modell för att synliggöra arbetet med skrivtavlorna ur ett kvalitativt perspektiv presenteras i artikeln.
"lärande med stöd av elektroniska skrivtavlor – en modell
Hur kan skrivtavlorna bidra till lärprocesserna om man som Burden utgår från ett konstruktivistiskt synsätt att se på lärande, ett synsätt som också vår svenska läroplan lutar sig emot. Burden använder sig dels av professor Stephen Heppells modell om hur multimediaresurser kan stödja lärandeprocesser, den består av tre nivåer som bör integreras. Modellen kan användas för att få en grund att stå på som kan förklara hur elever och lärare kan lära med stöd av interaktiva skrivtavlor. De tre nivåerna är: 1. Berättande – initiera, betrakta och lyssna. 2. Interaktiv – ’surfa’, undersöka, navigera och söka. 3. Deltagande – som nivå två men med tillägg av eleven som upphovsman och presentatör."
Den tredje nivån i modellen är den intressanta och den som påverkar undervisningen och där tekniken inte endast fungerar som ett mål i sig. Om det skriver Burden:
"steg 3: omvandling
Skolor som befinner sig i denna fas är mycket sällsynta enligt Burden. Den förutsätter en grundläggande återuppskattning av IT:s roll och potential i allmänhet och i synnerhet interaktiva skrivtavlor. Tyngdpunkten har betydligt förflyttats från tavlorna som ett presentationsverktyg
– även om de i stor grad just är förbättrade presentationsutrustningar
– till att använda dem som ett interaktivt verktyg som möjliggör för barnen och eleverna att bli involverade i lärprocesserna, att konstruera kunskap och förståelse. Omvandlingsstadiet kännetecknas av
• En rikare tillgång till genuina multimediaresurser som kopplas ihop via ett verktyg ( video, ljud, text, bilder).
• Att klassrums- och elevresurser produceras och används specifikt i sin kontext, dvs teknologi används på sätt som ingen tänkt på eller gjort tidigare.
• En genuin interaktion med användarna genom aktiva tavlor.
• Tyngdpunkt på att använda tekniken som medel för elevernas kunskapsproduktion. De är aktivt involverade i att producera resurser via tavlorna vilket visar på deras djupa eller fullständiga förståelse av ämnet. De används i tvärvetenskapliga eller ämnesövergripande projekt."
"Vi vet från forskningen att hur lärare använder tekniken beror till största del på deras övertygelser och attityder till undervisning och lärande i allmänhet. Detta innebär att de lärare som antagligen tar till sig IT och använder tekniken på ett djupare sätt är de som redan betraktar lärande som en resa och inte som ett mål. De ser inte kunskap som något statiskt och på förhand givet som ska förmedlas utan mer som att mening skapas i kunskapsprocessen."
Artikeln avslutas med ett konstaterande. "Under de senaste tjugo åren har många letat efter ett allmängiltigt svar till hur IT ska användas i skolan, eller en ’killer application’. Men forskning har visat att det inte är mängden datorer i skolan, eller ett speciellt verktyg eller system som är avgörande för om tekniken bidrar positivt till elevers lärande utan det är hur vi använder tekniken som är utslagsgivande.
Kanske det kan vara så att de som vi uppfattar som duktiga lärare blir bättre med it-stöd och de som upplevs som mindre bra blir sämre med tillgång till it-verktyg som interaktiva skrivtavlor?"
Jag vill nu läsa mer om Stephen Heppells modell om hur multimediaresurser kan stödja lärandeprocesser och se om det finns intressanta tankar om andra företeelser än de interaktiva tavlorna!
_ _ _
Citat från Karlstads universitet: http://www.pbs.kau.se/Begrepp/PBS/teori_grund.htm
"KONSTRUKTIVISM
Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv konstruerar individen sin kunskap genom att nya erfarenheter sätts i relation till den tidigare föreställningsvärlden. Den redan existerande föreställningsvärlden utgör den meningsskapande helheten som ger nya erfarenheter dess innebörd och betydelse. Utmärkande för produktiva tankeprocesser är att de omorganiserar strukturer, så att nya mönster uppstår, i vilka lösningar på problem blir tydliga. Dewey (1933) menar att “Den reflekterande tankens funktion, är att transformera en situation som upplevs dunkel och störande på något sätt, till en situation som är klar, sammanhängande, utklarad, harmonisk.” (s 10)"
tisdag 11 oktober 2011
Personliga lärmiljöer
| 1. Har du några egna erfarenheter av "peer-to-peer learning" Vad tycker du om detta? Jag hittade en sida om "peer-to peer learning" på Woodland Owner Networks som jag tyckte beskrev begreppet på ett enkelt sätt. Definitionen är naturligtvis ur deras synvinkel men det är ett konkret och bra exempel tycker jag. Där står skrivet att Peer-to-peer learning innebär för markägarna att de kan dela med sig av sin kunskap och erfarenhet till varandra. Det kan de göra genom att de kan använda redan existerande sociala nätverk eller genom en viss tillhandahållen "Peer-to-peer learning". Markägarna kan sprida information genom formella- eller ickefomella sociala nätverk, där två eller flera kommuncierar med varandra. Alla deltagare kan vara både lärare och elever. Woodland Owners Networks drivs av ett nätverk och bygger på medlemmarnas aktiva deltagande. Medlemmarna kan använda antingen pågående forum eller utbyta information vid enstaka tillfällen. Vad är det inte? Det finns inga föreläsningar eller traditionella expertledda workshops. Det finns inga kostnader för den service som går att få. Det finns ingen traditionell envägskommunikation med faktablad, publikationer eller webbsidor att tillhandahålla. (Min översättning från Woodland Owner Networks) http://woodlandownernetworks.wordpress.com/2008/06/25/overview/ Med den referensen vill jag också säga att jag inte har någon egen erfarenhet av "peer-to-peer learning" än det jag provat på den här kursen. Jag tycker att principerna för denna typ av lärande verkar vara mycket bra! 2. Vad upplever du är de största likheterna och skillnaderna mellan en personlig lärmiljö som SymbalooEDU, ProLearn och Google och de lärplattformar du har testat hittills Det lilla jag har testat hittills som handlar om personlig lärmiljö är väl detta att jag som elev får bygga upp min egen sida, även om det finns förslag och exempel är de kanske inte alls anpassade efter mina önkemål och det jag vill lära mig. Ämnesområderna kan vara om jag har förstått rätt utformade av en lärare eller handledare men vad jag faktiskt och konkret vill och behöver lära mig eller fördjupa mig i är något jag styr över själv. 3. Kan du se några särskilt intressanta användningsområden för en personlig lärmiljö som SymbalooEDU i din profession? Det kan jag verkligen göra! Jag arbetar som bild- och medialärare. I år har jag också DAA1201 och en kurs i arbetsmiljö. Många av mina medieämnen består av olika fördjupningsområden, intressen och valmöjligheter. Processen i arbetet är minst lika viktig som faktainlärning. Det handlar om att utforska ämnen och presentera dessa i bild, text och film m.m. Det skulle vara mycket bra för varje elev att lägga upp sina egna personliga lärmiljöer. Det är viktigt också ur den synvinkeln att det ger eleven en större medvetenhet om olika val man kan göra och t.ex. hjälper eleven att återkomma till bra information som de hittat på webben. 4. Ser du några nackdelar med personliga lärmiljöer och "peer-to-peer-learning" ? För mina elever som har ett funktionshinder kan det finnas vissa svårigheter med "peer-to-peer-learning". De är extra vana att bli guidade hela tiden. Det kan vara svårt att tänka på sina studier på ett självständigt sätt. Vad vill jag lära mig? Var ska jag hitta information? Vilken information är bra och relevant för mig? Hur vill jag presentera mina nya kunskaper? Finns det ingen lärare som är där och visar och stödjer hela tiden kan det upplevas som fövirrande till att börja med. Men eftersom mina elever går på gymnasiet och fortfarande inte känner sig säkra inom det här området borde det väl vara hög tid att sätt igång och pröva sina vingar nu? Man kan ju hitta former att leda lite och låta dem få viss frihet och succesivt utöka tillfällen och tid för "peer-to-peer-learning". Det är väl värt att prova! |
torsdag 22 september 2011
Vilka erfarenheter har ni lärare och elever av olika Lärplatttformar?
Det skulle var intressant att höra reflektioner från olika lärare som deltar i denna kurs vilka erfarenheter som ni har av olika lärplatformar?
Det skulle vara intressant att höra lite mer i detalj inte endast om det verktyg som finns och hur man kan använda dessa i undervisningen, men också om det som man saknar och inte fungerar helt tillfredsställande. Vad tycker eleverna om verktygen, tycker de är tråkiga och gammelmodiga eller bra för skolarbetet?
Vi har Fronter på min skola och vi har inte lyckats göra reklam för verktyget.
Är det någon som anväder Fronter och tycker det är bra och roligt att använda?
Det vore intressant att höra och lära av er som deltar i kursen.
Det skulle vara intressant att höra lite mer i detalj inte endast om det verktyg som finns och hur man kan använda dessa i undervisningen, men också om det som man saknar och inte fungerar helt tillfredsställande. Vad tycker eleverna om verktygen, tycker de är tråkiga och gammelmodiga eller bra för skolarbetet?
Vi har Fronter på min skola och vi har inte lyckats göra reklam för verktyget.
Är det någon som anväder Fronter och tycker det är bra och roligt att använda?
Det vore intressant att höra och lära av er som deltar i kursen.
Erfarenheter av verktyget BILDA
- Skapa innehåll med hjälp av Produktionsverktyget
- Skapa en innehållsida med text, bilder och kanske en enkel film.
- Skapa en kursenkät.
- Skapa en inlämningsuppgift.
- Skapa ett enkelt test där vi andra kan testa vår förståelse. Inkludera gärna kommentarer för olika svarsalternativ.
- Att skapa dessa sidor ovan var mycket enkla och användbara. Det gick smidigt att arbeta med verktyget. Det behövdes en viss uppladningstid så att BILDA kunde visa sidan det var allt. När man lägger in filmer från YouTube lägger man in filmen som en iframe och väljer dela knappen på YouTube så får man länken att kopiera in i filmverktyget infoga redigera inbäddad media.
- Det behövdes också lite pyssel för att få den poängrättning som jag hade avsett för mit test. Men jag tycker det var avancerade och lätta verktyg att använda.
- Starta upp och driv ett diskussionsforum. Utvärdera.
- - Det var mycket lätt att göra!
- Sänd meddelande (mail, PIM, sms) via skicka meddelande-tjänsten.
- -Det var inga problem att skicka meddelande. Verktygen är mycket enkla och tillrättalagda. Användaren kan fokusera på innehållet behöver inte bråka med tekniken.
- Skriv ett Anslag i anslagstavlan och följ upp vilka som läst detta.
- -Jag har precis skrivit anslag och får kontrollera om det blivit läst om några dagar.
- Skapa en projektgrupp och tilldela tjänster och användare till den.
- -Det var ett mycket användbart verktyg jag kunde med få moment skapa 6 verktyg i projektgruppen som genast gick att börja använda.
- Aktivera loggboksfunktionen och utvärdera den.
- -Easy Peasy!
- Testa sidan INSTÄLLNINGAR och berätta vilka tjänster du skulle aktivera för DIN kurs om du använde Bilda - argumentera varför du gör vissa val.
- Här får du en förklaring som rör din använding av verktyget
-Här får jag en överblick på lärarens alla sidor som ingår i momentet aktiviteten
- -Behörighet för lanvändare med ökad behörighet
- *
- -Inte för våra elever på min skola
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)