projektarbetet med inriktning på informationssökning

Nu har Projektarbetat gått vidare med att jag har haft några lektioner med informationssökning på webben med utgångspunkt från sökmotorn Google. Det jag märker är att eleverna är vana att söka information om det som de är intresserade av. Det var en bra idé tycker jag att starta med det som de redan känner sig hemtama med. De valde att presentera för klassen sidor som de brukar besöka via Googles sökmotor. Det handlade om elhockey, thailänsk boxning, glass, afonbladet.se och nyheterna som var aktuella den dagen. Det visade sig vara en bra utgångspunkt, sedan kunde vi tillsammans utveckla sökningen genom att ställa frågor. Jag valde att utgå från Lunds universitets biblioteks korta information om sökning som vi fått tips om på kursen. Lunds Universitets bibliotek - värdera

"Värdera

• Är informationen relevant för ämnet? 
• Är informationen på rätt nivå - inte för allmän, inte för specifik? 
• Har du tillräckligt med information -- eller för mycket?"

"Kan du lita på informationen?

Vem har skrivit texten?
Vem har publicerat den?
När är texten skriven?
Vad är syften med texten?
Finns informationen i mer än en källa?"

Vi kunde tillsammans resonera om informationen som vi hittade. Jag lade märke till att eleverna är vana att få fram information men inte vana vid att reflektera hur de gör för att hitta den. Det är något vi kan träna på tillsammans; att berätta hur vi gör för att hitta information och var man hittar den bäst och hur man gör urvalet. De hade inte heller reflekterat över när sidor eller artiklar var publicerade. På aftonblade.se som de flesta verkar ha som sin huvudsakliga nyhetskälla hade de inte noterat datum när artikeln var publicerad och inte heller vem eller vilka som skrivit artikeln. Vissa artiklar förstår man av sammanhanget ungefär när de är publicerade menar ungdomarna.

Journalisterna i Aftonbladet har maillänkar i anknyting till sina artiklar men ingen länk där man kan läsa om annat som reportern har skrivit eller något om dem som journalister. Om man jämför aftonbladet.se som har fått utmärkelser för sin webbtidning med The Guardians webbtidning kan man se att journalisterna ofta har länkar som berättar något om journalisten och visar andra artiklar som personen har skrivit, ett exempel är från en av tidningens politiska journalister Patrick Wintour  sidan visar det man kommer till när man klickar på hans namn. Det var en liten parentes men det kan ha med värderingen att göra och vem som har skrivit texten.

Det är iallafall intressant när våra kunskaper kan mötas eller hur man ska uttrycka det? Eller kan man tala om en skärningspunkt? Elevernas kunskap och erfarenheter kan möta lärarens men ändå förhoppningsvis på elevernas villkor. Jag tror de lär sig mer om så är fallet, kunskapen är sannolikt mer på elevernas egen nivå men ändå att de kan utveckla sin förståelese och vidga sin begrepp om tillvaron.

Nya villkor för källkritiken

Forskarna Helena Francke och Olof Sundin menar att det behövs nya sätt att se på källkritk. De gamla råden är inte aktuella längre om man vill ge ungdomar verktyg att nyttja de nya medier för att söka information. Läs artikeln i Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson.

I deras tvärvetenskapliga forskning under namnet "EXAKT" undersöker "_ _ _ biblioteks- och pedagogikforskare tillsammans vad den pågående medieutvecklingen innebär för lärandets villkor i och utanför skolan." Idag finns det inte någon tydlig gräns mellan medieproducenter och konsumeneter och andra villkor gäller när källorna inte längre kommer från tryckta medier. "Därför är det viktigt att analysera hur kunskapsbildningen går till idag och att börja diskutera vad det innebär för skolans undervisning.

Nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan

Olof Sundin säger att det är viktigt att nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan. Förståelsen för hur medier fungerar behöver fördjupas man måste se att webben består av en mångfald av publiceringsformer och medier och att dessa kan användas på olika sätt. Det är nödvändigt att lära känna bloggförfattare för att veta hur man kan se på deras blogginlägg och vilken tilltro man kan ha till dem. Det krävs också en försåelse för hur wikipedias artiklar är skrivna och hur källor och uppdateringar och tillägg fungerar på wikipedia.

Förståelse för dagens mediaekologi

Det behövs både tid och erfarenhet för att värdera information på webben det är något som ofta eleverna saknar menar Francke och Nordin. De betonar de didaktiska frågorna vad gäller informationssökning, de är viktiga för skolan och det krävs också att lärare, biblioteks- och lärarfortbildare följer med vad som händer inom medieutveckling. "Idag behöver medborgare och elever därför lära sig att delta i samtalet och med hjälp av varandra kunna söka, värdera och sammanfoga informationsfragment från olika håll till en trovärdig och begriplig helhet." De behöver också förstå "dagens mediaekologi och hur information skapas, används och sprids." Det är väsentligt för att samhället ska utvecklas i en positiv demokratisk riktning menar Francke och Sundin.
Källa: Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson

Det är bra att elever också får vara mediekonsumenter i skolan och att produktion av medier kan förenas med att söka och värdera andra personers publicerade medier.

En lathund hur man söker och värderar information - källkritk på webben
Från Kolla källan om källkritik

"Samtalsgoogla och källprata"

Sök och samtala tillsammans om hur man söker och värderar information.

Filippa Mannerheim journalist och författare delar forskarnas Sundin och Franckes erfarenheter att det är ganska komplicerat att söka information på webben. Ett bra sätt menar Filippa enligt en artikel i Kolla källans idélåda är att tillsammans söka och samtala om hur man söker och värderar information. Att endast gå efter en källkritisk lathund (se länk ovan) tror inte heller Filippa hjälper eleverna att bli medvetna informationssökare. Filippa ger tips på punkter som man gärna lan göra tillsammans i helklass:

• "diskutera val av sökbegrepp, kanske blir sökträffarna bättre och mer relevanta om du väljer en snävare sökterm
• träna på att formulera sökfrågor
• diskutera Googles träfflista och varför den ser ut som den gör
• undersöka de länkar som står lite längre ner i Googles träfflista
• undersöka olika databaser och länksamlingar tillsammans, exempelvis jämföra samlingar av uppsatser som Uppsatser.se och Mimers brunn
• fundera på 'Var i samhället finns kunskaper om det här området?'"

Hjälp elever att reflektera och jämföra istället för klippa och klistra information

Filippa föreslår uppgifter som inte låter elever falla i fällan att klippa och klistra information i all hast utan att hinna reflektera över villka uppgifter som de beskriver. 

• "ge uppdrag som innebär att elever måste jämföra olika företeelser, texter, personer…
• uppmuntra till användning av andra typer av källor än text, till exempel museiarkiv, läroboksbilder, radioprogram
• diskutera den vinkling som olika källor har"

Filippa förslår att man tillsammans med eleverna också diskuterar källkritik i tryckta medier; läroböckernas källor, bildval och romaner. Hon ger några exempel på böcker som ungdomar tycker om att läsa: Gömda och Pojken som kallades det.
Källa: Publicerad av holane, 08:28 i kategorin Allmän, Informationssökning, Källkritik, Lektionstips 8/4 2011

Läs också litteraturvetaren och gymnasielärarens Annettes Årheims artikel "När realismen blir orealistisk" Ett tips är att bjuda in skolbibliotekarien i arbetet med källkritik.

Jag får bekräftat när jag läser Källans idélåda att det är ett bra sätt att arbeta med eleverna. Att tillsammans i grupp söka och värdera information för att få en fördjupad förståelse hur man kan förhålla sig till olika medier på webben.