Det som eleverna berättade för mig om Facebook
På Facebook kan man göra allt!
Facebook hjälper dig att hålla kontakt med vänner och familj. På Fb kan du göra allt, prata med kompisar, man kan puffa och uppdatera sin status. Puffa är som att säga Hej, här är jag! Uppdatera sin status kan man också göra men det gör inte de så ofta längre. Man kan presentera sig själv på sin profilsida. Man kan lägga upp en bild, skriva var man bor, sina intressen, när man är född om har ett förhållande eller inte. Under Information kan man ge en fördjupad presentation av sig själv. Kattiz visar ett fotoalbum på bilder som de tagit när de var i New York förra året. Det finns en vänlista där alla ens vänner finns uppradade. Kattiz som visade sin sida har 331 vänner. Vi ränknade ut att om alla hennes vänner skulle ha unika vänner och lika många skulle det bli ca 90000 vänner. Men i praktiken är många av dessa vänner naturligtvis gemensamma. Det finns ingen statistisk regel vad jag känner till men kanske är ca 10% unika vänner och då blir det ca 9000 personer som Kattiz har som vänners vänner.
Vänners vänner som en by i Småland
Kanske är det lika många som invånarna i en liten by i Småland? Jag tror det är svårt för ungdomarna att riktigt inse vidden av hur många personer man verkligen når ut till? Det gäller säkert inte heller endast ungdomar. Jag tror att vi människor har svårt att uppfatta det som inte är nära och konkret. Se alla problem pengatransaktioner när banker handlar med stora mängder pengar och de bristande regler som kunde ha hindrat en stor kris som den i USA. Det är de små nära tingen och konkreta plånboksfrågor som man kan reagera över. Men om man tänker en liten by i Småland som vet många saker om en själv; om senaste pojkvännen och vad man gör på kvällarna osv. Det kanske inte är så farligt om inte man skriver något om sin kompis och lägger ut på Facebook? Någon pinsam detalj om att Kalle gillar att klä ut sig in kvinnokläder och sminka sig. Om inte Kalle har gått ut med den informationen själv? Det är ändå värt att tänka en eller två gånger innan man publicerar något på Facebook när alla ens vänners vänner snart kan få reda på det. Invånarna i byn i Småland kanske också vet det mesta om sina bybor, skillnaderna på Facebook är att det är man själv som frivilligt publicerar informationen och att byn i vissa olyckliga fall kan växa och det kan innebära konsekvenser ifall informationen är känslig eller visar sig bli det i en framtida situation.
Det är roligt och beroendeframkallande
Kattiz tycker att det är bra att då och då rensa i vänlistan, hon brukar göra det när hon sitter och pratar i telefon. Facebook har många fördelar och det som ungdomarna säger att "man kan göra allt!" visar på att det uppfattas som en mycket bra webbtjänst. Kattiz har en bror som hon pratar mycket med på FB, är man i olika länder eller har olika tider kan man börja med att messa först. -Vad gör du? -Jag är inne på FB - Ok då går jag in också. Så kan en FB kommunikation börja. En varning vill eleverna ge till mig. Det är beroendeframkallande och tar mycket tid. Det är bra att känna till innan man ger sig i på FB. Ingen av ungdomarna hade själva upplevt något direkt negativt på FB men en hade hört talas om andra som blivit mobbad på FB. Vad gör man då frågade jag? Jag fick inget riktigt svar men att man kan bli utestängd från FB kände de till och kanske det är den som blir utsatt som går ur. Det är inte rättvist tyckte de. Kattiz hade blivit Facerapad (...eller hur man stavar det?) Det betyder att få sitt konto kapat.
Här kommer ett roligt inlägg i ämnet från Jenny Grevdahls blogg "Projektet"
"Facerap
Bredvid mig på tåget sitter 4 personer i yngre tonåren och pratar om Facerap och om någon har blivit Facerappat någon gång.
OBS! Inte facerape (fejsrejp) utan facerap (fejsrapp).
Nu menade de facerape men hur coolt vore det inte med Facerap?! Man tar över någons Facebook konto och skriver långa, coola haranger från Dr Dre, Snoop eller Busta. Snacka om att bli facerappad lix.
Word!"
I alla fall tyckte Kattiz inte det var så farligt det var hennes syskon som hade gjort inläggen. Nu försöker hon logga ut varje gång och håller sitt lösenord hemligt. Det som också kan hända och som hade hänt flera i klassen var att bli utlåst pga att någon försökt logga in och misslyckats tre gånger. Det är besvärligt men inte så farligt tycker de. Ungdomarna verkade vara ganska toleranta och har en mycket positiv upplevelse av att använda FB.
Man kan också spela spel på FB men det brukar inte Kattiz göra. Vi provade att söka efter personer på Facebook, vi sökte efter vår rektor men vi hittade inte henne där.
fredag 9 december 2011
måndag 5 december 2011
Lite mer konkreta funderingar om vad man samtalar om vad gäller Facebook
En fråga att ta upp är hur presenterar jag mig själv på Facebook?
Det är viktigt att inte skuldbelägga ungdomar skriver Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund i "Ungas integritet på nätet" utgiven av .se När vi träffar nya eller gamla vänner AFK (Away from Keyboard) eller i verkiga livet IRL uppräder vi på ett sätt som vi inte överensstämmer med hur vi agerar när vi möter personer på nätverkssajter. När vi träffas och skakar hand och hälsar på människor använder vi oss av ögonkontakt, minspel, kroppspråk och mötet är påtagligt på ett sätt som inte sker när vi är på webben. "_ _ _ på Internet är vi helt utlämnade åt det skrivna ordet, ibland kombinerat med en bild, och vår egen förmåga att presentera oss _ _ _. Detta kan ju göra att vi frestas att tänja lite på gränserna, förstärka vissa egenskaper eller kanske bara presentera endast en liten del av oss själva." Det menar Lindqvist och Thorslund kan få vissa konsekvenser som man inte tänker på när man ger sig in i samspelet på nätet.
Det kan vara bra att fundera tillsammans
Jag har lite hastigt tagit ut några citat som jag tänkte utgå ifrån i mina samtal med eleverna. Särskilt bra tycker jag frågorna är i deras slutord se längs ner på sidan.
"Vad är då en bra presentation på Internet?
Det beror på vad det är för sorts presentation, men det finns några punkter att ta fasta på:
Det är viktigt att inte skuldbelägga ungdomar skriver Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund i "Ungas integritet på nätet" utgiven av .se När vi träffar nya eller gamla vänner AFK (Away from Keyboard) eller i verkiga livet IRL uppräder vi på ett sätt som vi inte överensstämmer med hur vi agerar när vi möter personer på nätverkssajter. När vi träffas och skakar hand och hälsar på människor använder vi oss av ögonkontakt, minspel, kroppspråk och mötet är påtagligt på ett sätt som inte sker när vi är på webben. "_ _ _ på Internet är vi helt utlämnade åt det skrivna ordet, ibland kombinerat med en bild, och vår egen förmåga att presentera oss _ _ _. Detta kan ju göra att vi frestas att tänja lite på gränserna, förstärka vissa egenskaper eller kanske bara presentera endast en liten del av oss själva." Det menar Lindqvist och Thorslund kan få vissa konsekvenser som man inte tänker på när man ger sig in i samspelet på nätet.
Det kan vara bra att fundera tillsammans
Jag har lite hastigt tagit ut några citat som jag tänkte utgå ifrån i mina samtal med eleverna. Särskilt bra tycker jag frågorna är i deras slutord se längs ner på sidan.
"Vad är då en bra presentation på Internet?
Det beror på vad det är för sorts presentation, men det finns några punkter att ta fasta på:
- Vem är din presentation till för? Är det för dina vänner som redan känner dig? Är det för att skaffa nya vänner? Eller är det för att flirta?
- Vad vill du säga med din presentation? Vill du berätta vem du är som människa, eller vilka intressen eller politiska åsikter du har?
- Vem kan se din presentation? Finns det vissa som du inte vill ska läsa din presentation? Varför? Och hur begränsar du i så fall tillgången till informationen?"
"Hur mycket av mig själv bör jag lämna ut?
Var går gränsen för den personliga integriteten?"
I det verkliga livet blir det mer uppenbart om jag talar om en mängd saker om mig själv men på nätet är det inte tydligt att det är synliginformation på samma sätt.
Datainspektionens rapport om integritet, 2011
”…det blir vanligare att unga lägger upp bilder, skriver kommentarer under eget namn och inte minst det senaste året även lägger upp videoklipp på sig själva. Teknikutvecklingen och den ökade förekomsten av communities där man kan dela med sig av information om sig själv är till stor glädje för många unga. Samtidigt får den snabba utvecklingen stora konsekvenser för möjligheten av vara privat. Från den förra undersökningen (från 2009) har också andelen som någon gång ångrat att de har lagt ut information om sig själva på nätet ökat.”
Det här är inte ett problem enbart för ungdomar det gäller alla som publicerar privata bilder och texter om sig själva på webben.
En övning som gör det tydligt är att söka på webben och se vilken personlig information som man hittar där.
"Å andra sidan visar Datainspektionens senaste rapport om ungdomar och integritet från 2011 att den så kallade ”kompiskollen” ökar. En växande medvetenhet om vikten av att värna sin integritet tillsammans med en ökad tolerans gällande att lägga ut text och bild gällande andra människor gör att man också ”kollar upp” varandra i större utsträckning. Man googlar helt enkelt kända som okända för att få reda på lite mer."
När tycker du att du känner någon från nätet?
"Men frågan är då när en person blir ”känd” för dig på nätet? En person som vi pratat med under ett halvårs tid på en community, är den känd eller okänd? När kan vi känna oss säkra? Är det när vi vet vad personen heter, när vi själva känner oss trygga i kommunikationen eller först när vi vet vilken typ av relation vi vill ha med personen?"
En artikel i DN 2007 beskrev att till exempel Facebook äger rätten till din text och bild när du som nybliven medlem godkänner deras kontrakt. Vilken kontroll och makt man har man över sina personliga uppgifter? Det var nog ingen som hade tänkt på "_ _ _vem som äger din information och hur den eventuellt kan användas i andra sammanhang och i framtiden."
Artiklar i ämnet
Helsingborgs dagblad Publicerad 25 oktober 2007 av Anna-Karin Olsson
Mattias Handleys blogg om det mesta han tycker är intressant:
http://mattiashandley.se/svt-och-nanok-tar-upp-gamla-nyheter-och-sjalvklarheter-det-har-innebar-facebooks-avtal-egentligen/
Vem är då Mattias Handley? Se linkedin för mer info
"Publicerat på nätet är svårt att ta tillbaka"
"_ _ _Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ta kontroll över det man publicerar på nätet. En bild på nätet går inte att ta tillbaka, framför allt inte om det är en bild av stort allmänintresse."
En film om att det är du som har kontrollen på nätet "Du bestämmer"
Hur vill du bli sedd?
"Tänk därför efter både en, två och tre gånger innan du publicerar bildmaterial på nätet."
Vem eller vilka bjuder jag in?
Exemplet med den digitala dagboken som kan alla kan läsa
Vem vill jag nå?
Vad och varför vill jag berätta?
Att bjuda in betyder att öppna upp
Språket och kommunikationen ser den annorlunda ut på nätet?
Lär man sig att skriva på nätet?
Mobbning och kränkningar på nätet
Dan Olweus definition av mobbning lyder:
"Mobbning är när en eller flera utsätter en eller flera för negativa handlingar upprepade gånger under en längre tid."
"Mobbningen brukar delas in i tre faser:
- Fysisk mobbning: Slag, sparkar, knuffar, ovälkommen beröring eller att få sina saker förstörda och stulna.
- Verbal mobbning: Ryktesspridning, skitsnack, öknamn, okvädningsord eller klotter om ens person.
- Psykisk mobbning: Utfrysning, suckar, nedvärderande blickar eller att bli ignorerad."
"Den stora skillnaden på nätet, förutom frånvaron av vuxna, är spridningseffekten. Det går så mycket fortare att sprida information på Internet än i skolkorridoren."
"e-mobbning bör tas upp i likabehandlingsplanen"
"Med den nya tekniken följer mobbarna med hem. Men tänk på att det inte är mobbningen eller mobbarna som utgör det nya. Det är platsen."
"Med den nya tekniken följer mobbarna med hem. Men tänk på att det inte är mobbningen eller mobbarna som utgör det nya. Det är platsen."
"Grooming är sedan juli 2009 ett lagbrott och det är därför viktigt att anmäla både visshet och misstanke om denna brottsliga handling till en polismyndighet."
Det är viktigt för vuxna att förstå och inte varna av slentrian. Vuxna behöver hjälp att förstå hur kommunikationen ser ut det är ett annat språk på nätet.
Värderingsövningar finns i slutet av handledningen. En fråga lyder: "Om man lägger ut bilder av sig själv på nätet får man skylla sig själv om man får taskiga kommentarer."
Rätt eller fel tre fall som kan diskuteras.
Extra läsning som författarna rekommenderar är bla Råd till vuxna
Här är tips på frågor som Linqvist och Thorslund presenterar i sitt slutord:
- "Vad har du gjort på nätet idag?
- Kan du inte visa mig nåt kul ställe? Alternativt: Kan jag få sitta med när du spelar WoW nästa gång? Alternativt: Visa mig veckans värsta på Youtube…?
- Känner du någon som råkat illa ut på nätet eller som har kontaktats av någon som sagt eller gjort något dumt? (Obs! Det finns en pedagogisk poäng i att tala om en tredje person för att avdramatisera en smula…)
- Hur brukar du göra när du presenterar dig på nätet? Är det saker man kanske inte bör berätta om sig själv?
- Är alla på dina kompislistor fortfarande dina kompisar?
- Är allt man läser på nätet sant? Och, hur vet man det…?
- När du lägger ut en bild eller film, vem vill du ska se dem?
- Brukar du skicka eller lägga ut bilder på andra? Om så, brukar du fråga om lov?
- Är det okej att vara mer taskig på nätet än på till exempel skolgården eller om du träffar någon i affären?
- Skulle du prata med mig om det händer ”nåt knas” på nätet?"
Hoppsan nu höll jag på att glömma några konkreta tips hur man kan ändra inställningar på FB och se över sina kommentarer osv.
Artikel skriven 2010 av Drasko Markovic, www.facebook.com/drasko.markovic
Gå vidare med projektarbetet?
Det är inte så lätt att arbeta med ett projekt tycker jag. Visserligen har man skrivit en formulering om något man vill undersöka eller ta reda på och har projektplaneringen att följa. Jag har själv varit projekthandledare några år på skolan och vet att det är svårt att genomföra ett projekt för många elever. Men jag brukar trösta dem lite med att säga när ni är färdiga med ert arbete då förhoppningsvis vet ni vad ett projektarbete innebär. Det måste finnas uttrymme att prova idéer och ändra spår under tiden.
Nu vill jag inte göra det hoppas jag men jag inser att att söka information och läsa litteratur tar mycket lång tid i mitt projektarbete. Egentligen borde jag redan ha snävat in mitt arbete något för att hinna med bättre. Men jag upptäcker samtidigt att det är så roligt att hitta denna mängd av tankar och idéer inom området sociala medier. När jag arbetar som lärare brukar jag vanligtvis inte hänge mig åt sådana här vandringar bland källor, tankar och idéer, ofta tar jag fasta på en sak och försöker utveckla den. Men nu känns det som om jag har lite mer krav att fortbilda mig och upptäcka fler tankar kring ämnet än vad jag vanligtvis har tid med eller tar mig tid med. Det är ju det här som är det roligaste med läraryrket tycker jag; att få lära sig mer själv och prova nya tankar med eleverna. Har jag fel när jag känner att många lärare inklusive jag själv inte i vanliga fall har tid med det arbetet som borde vara kärnan i lärarjobbet?
Nu är det så att enligt min planering borde jag gå vidare från informationssökning till arbete mer om sociala medier och Facebook. Det är ett område jag borde vidarutveckla också pga att jag inte är så kunnig inom området. Jag är född på 60-talet och det hjälper inte när det gäller att hänga med i utvecklingen. Vad gäller bildarbete och skriva text på webben känner jag mig ganska uppövad genom mitt arbete som bild- och medialärare. Jag har arbetat med bild- och filmredigering, layoutprogram för tidningsproduktion osv men när det gäller hur man socialt förhåller sig på webben känns det ganska främmande för mig. Därför är jag i stort behov av att lära mig mer om sociala medier och komma till insikt i hur ungdomar tänker och förhåller sig till vänner på webben. Jag blev därför så glad när jag hittade den sociologiska (eller etnologiska?) studien om "HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito mfl. Nu skulle jag få lite mer insikt om hur ungdomar tänker kring de nya medier som växer fram idag.
Det är i stort där jag befinner mig i mitt projektarbete i dag. Jag har läst en massa kring ämnet och har samlat på mig en stor mängd länkar. Men hur ska jag nu få ihop arbetet? Det jag hade planerat var att intervjua mina ungdomar i skolan som en alternativ bild till det jag har läst. Nu måste jag därför formulera frågor som jag ska ställa och planera hur samtal skulle kunna utvecklas. Vi kanske tillsammans kan ta del av några konkreta fallbeskrivningar som finns i litteraturen; om hur andra ungdomar gör eller erfarenheter som de har fått av sociala medier?
En mängd bra frågeställningar finns här på .se Internetguider Ungas integritet på nätet: https://www.iis.se/internet-for-alla/guider/ungas-integritet-pa-natet Det är ett mycket bra material och hela handledningen skulle man kunna ta upp med ungdomarna tycker jag. Det finns både allmänna resonemang och konkreta exempel.
Förordet börjar med ”Hallå… var är alla vuxna…?” Och det är precis det jag känner att jag är, dvs inte närvarande i de sociala medierna. Nu hoppas jag det ska bli ändring på det? Jag har iaf läst en hel del om ämnet nu och genom samtal och intevjuer med elever på skolan hoppas jag komma till nya insikter som jag sedan kan formulera i min projektrapport?
Nu vill jag inte göra det hoppas jag men jag inser att att söka information och läsa litteratur tar mycket lång tid i mitt projektarbete. Egentligen borde jag redan ha snävat in mitt arbete något för att hinna med bättre. Men jag upptäcker samtidigt att det är så roligt att hitta denna mängd av tankar och idéer inom området sociala medier. När jag arbetar som lärare brukar jag vanligtvis inte hänge mig åt sådana här vandringar bland källor, tankar och idéer, ofta tar jag fasta på en sak och försöker utveckla den. Men nu känns det som om jag har lite mer krav att fortbilda mig och upptäcka fler tankar kring ämnet än vad jag vanligtvis har tid med eller tar mig tid med. Det är ju det här som är det roligaste med läraryrket tycker jag; att få lära sig mer själv och prova nya tankar med eleverna. Har jag fel när jag känner att många lärare inklusive jag själv inte i vanliga fall har tid med det arbetet som borde vara kärnan i lärarjobbet?
Nu är det så att enligt min planering borde jag gå vidare från informationssökning till arbete mer om sociala medier och Facebook. Det är ett område jag borde vidarutveckla också pga att jag inte är så kunnig inom området. Jag är född på 60-talet och det hjälper inte när det gäller att hänga med i utvecklingen. Vad gäller bildarbete och skriva text på webben känner jag mig ganska uppövad genom mitt arbete som bild- och medialärare. Jag har arbetat med bild- och filmredigering, layoutprogram för tidningsproduktion osv men när det gäller hur man socialt förhåller sig på webben känns det ganska främmande för mig. Därför är jag i stort behov av att lära mig mer om sociala medier och komma till insikt i hur ungdomar tänker och förhåller sig till vänner på webben. Jag blev därför så glad när jag hittade den sociologiska (eller etnologiska?) studien om "HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito mfl. Nu skulle jag få lite mer insikt om hur ungdomar tänker kring de nya medier som växer fram idag.
Det är i stort där jag befinner mig i mitt projektarbete i dag. Jag har läst en massa kring ämnet och har samlat på mig en stor mängd länkar. Men hur ska jag nu få ihop arbetet? Det jag hade planerat var att intervjua mina ungdomar i skolan som en alternativ bild till det jag har läst. Nu måste jag därför formulera frågor som jag ska ställa och planera hur samtal skulle kunna utvecklas. Vi kanske tillsammans kan ta del av några konkreta fallbeskrivningar som finns i litteraturen; om hur andra ungdomar gör eller erfarenheter som de har fått av sociala medier?
En mängd bra frågeställningar finns här på .se Internetguider Ungas integritet på nätet: https://www.iis.se/internet-for-alla/guider/ungas-integritet-pa-natet Det är ett mycket bra material och hela handledningen skulle man kunna ta upp med ungdomarna tycker jag. Det finns både allmänna resonemang och konkreta exempel.
Förordet börjar med ”Hallå… var är alla vuxna…?” Och det är precis det jag känner att jag är, dvs inte närvarande i de sociala medierna. Nu hoppas jag det ska bli ändring på det? Jag har iaf läst en hel del om ämnet nu och genom samtal och intevjuer med elever på skolan hoppas jag komma till nya insikter som jag sedan kan formulera i min projektrapport?
söndag 4 december 2011
projektarbetet med inriktning på informationssökning
Nu har Projektarbetat gått vidare med att jag har haft några lektioner med informationssökning på webben med utgångspunkt från sökmotorn Google. Det jag märker är att eleverna är vana att söka information om det som de är intresserade av. Det var en bra idé tycker jag att starta med det som de redan känner sig hemtama med. De valde att presentera för klassen sidor som de brukar besöka via Googles sökmotor. Det handlade om elhockey, thailänsk boxning, glass, afonbladet.se och nyheterna som var aktuella den dagen. Det visade sig vara en bra utgångspunkt, sedan kunde vi tillsammans utveckla sökningen genom att ställa frågor. Jag valde att utgå från Lunds universitets biblioteks korta information om sökning som vi fått tips om på kursen. Lunds Universitets bibliotek - värdera
"Värdera
"Kan du lita på informationen?
Vem har skrivit texten?
Vem har publicerat den?
När är texten skriven?
Vad är syften med texten?
Finns informationen i mer än en källa?"
Vi kunde tillsammans resonera om informationen som vi hittade. Jag lade märke till att eleverna är vana att få fram information men inte vana vid att reflektera hur de gör för att hitta den. Det är något vi kan träna på tillsammans; att berätta hur vi gör för att hitta information och var man hittar den bäst och hur man gör urvalet. De hade inte heller reflekterat över när sidor eller artiklar var publicerade. På aftonblade.se som de flesta verkar ha som sin huvudsakliga nyhetskälla hade de inte noterat datum när artikeln var publicerad och inte heller vem eller vilka som skrivit artikeln. Vissa artiklar förstår man av sammanhanget ungefär när de är publicerade menar ungdomarna.
Journalisterna i Aftonbladet har maillänkar i anknyting till sina artiklar men ingen länk där man kan läsa om annat som reportern har skrivit eller något om dem som journalister. Om man jämför aftonbladet.se som har fått utmärkelser för sin webbtidning med The Guardians webbtidning kan man se att journalisterna ofta har länkar som berättar något om journalisten och visar andra artiklar som personen har skrivit, ett exempel är från en av tidningens politiska journalister Patrick Wintour sidan visar det man kommer till när man klickar på hans namn. Det var en liten parentes men det kan ha med värderingen att göra och vem som har skrivit texten.
Det är iallafall intressant när våra kunskaper kan mötas eller hur man ska uttrycka det? Eller kan man tala om en skärningspunkt? Elevernas kunskap och erfarenheter kan möta lärarens men ändå förhoppningsvis på elevernas villkor. Jag tror de lär sig mer om så är fallet, kunskapen är sannolikt mer på elevernas egen nivå men ändå att de kan utveckla sin förståelese och vidga sin begrepp om tillvaron.
Nya villkor för källkritiken
Forskarna Helena Francke och Olof Sundin menar att det behövs nya sätt att se på källkritk. De gamla råden är inte aktuella längre om man vill ge ungdomar verktyg att nyttja de nya medier för att söka information. Läs artikeln i Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson.
I deras tvärvetenskapliga forskning under namnet "EXAKT" undersöker "_ _ _ biblioteks- och pedagogikforskare tillsammans vad den pågående medieutvecklingen innebär för lärandets villkor i och utanför skolan." Idag finns det inte någon tydlig gräns mellan medieproducenter och konsumeneter och andra villkor gäller när källorna inte längre kommer från tryckta medier. "Därför är det viktigt att analysera hur kunskapsbildningen går till idag och att börja diskutera vad det innebär för skolans undervisning.
Nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan
Olof Sundin säger att det är viktigt att nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan. Förståelsen för hur medier fungerar behöver fördjupas man måste se att webben består av en mångfald av publiceringsformer och medier och att dessa kan användas på olika sätt. Det är nödvändigt att lära känna bloggförfattare för att veta hur man kan se på deras blogginlägg och vilken tilltro man kan ha till dem. Det krävs också en försåelse för hur wikipedias artiklar är skrivna och hur källor och uppdateringar och tillägg fungerar på wikipedia.
Förståelse för dagens mediaekologi
Det behövs både tid och erfarenhet för att värdera information på webben det är något som ofta eleverna saknar menar Francke och Nordin. De betonar de didaktiska frågorna vad gäller informationssökning, de är viktiga för skolan och det krävs också att lärare, biblioteks- och lärarfortbildare följer med vad som händer inom medieutveckling. "Idag behöver medborgare och elever därför lära sig att delta i samtalet och med hjälp av varandra kunna söka, värdera och sammanfoga informationsfragment från olika håll till en trovärdig och begriplig helhet." De behöver också förstå "dagens mediaekologi och hur information skapas, används och sprids." Det är väsentligt för att samhället ska utvecklas i en positiv demokratisk riktning menar Francke och Sundin.
Källa: Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson
Det är bra att elever också får vara mediekonsumenter i skolan och att produktion av medier kan förenas med att söka och värdera andra personers publicerade medier.
En lathund hur man söker och värderar information - källkritk på webben
Från Kolla källan om källkritik
"Samtalsgoogla och källprata"
Sök och samtala tillsammans om hur man söker och värderar information.
Filippa Mannerheim journalist och författare delar forskarnas Sundin och Franckes erfarenheter att det är ganska komplicerat att söka information på webben. Ett bra sätt menar Filippa enligt en artikel i Kolla källans idélåda är att tillsammans söka och samtala om hur man söker och värderar information. Att endast gå efter en källkritisk lathund (se länk ovan) tror inte heller Filippa hjälper eleverna att bli medvetna informationssökare. Filippa ger tips på punkter som man gärna lan göra tillsammans i helklass:
"Värdera
- Är informationen relevant för ämnet?
- Är informationen på rätt nivå - inte för allmän, inte för specifik?
- Har du tillräckligt med information -- eller för mycket?"
"Kan du lita på informationen?
Vem har skrivit texten?
Vem har publicerat den?
När är texten skriven?
Vad är syften med texten?
Finns informationen i mer än en källa?"
Vi kunde tillsammans resonera om informationen som vi hittade. Jag lade märke till att eleverna är vana att få fram information men inte vana vid att reflektera hur de gör för att hitta den. Det är något vi kan träna på tillsammans; att berätta hur vi gör för att hitta information och var man hittar den bäst och hur man gör urvalet. De hade inte heller reflekterat över när sidor eller artiklar var publicerade. På aftonblade.se som de flesta verkar ha som sin huvudsakliga nyhetskälla hade de inte noterat datum när artikeln var publicerad och inte heller vem eller vilka som skrivit artikeln. Vissa artiklar förstår man av sammanhanget ungefär när de är publicerade menar ungdomarna.
Journalisterna i Aftonbladet har maillänkar i anknyting till sina artiklar men ingen länk där man kan läsa om annat som reportern har skrivit eller något om dem som journalister. Om man jämför aftonbladet.se som har fått utmärkelser för sin webbtidning med The Guardians webbtidning kan man se att journalisterna ofta har länkar som berättar något om journalisten och visar andra artiklar som personen har skrivit, ett exempel är från en av tidningens politiska journalister Patrick Wintour sidan visar det man kommer till när man klickar på hans namn. Det var en liten parentes men det kan ha med värderingen att göra och vem som har skrivit texten.
Det är iallafall intressant när våra kunskaper kan mötas eller hur man ska uttrycka det? Eller kan man tala om en skärningspunkt? Elevernas kunskap och erfarenheter kan möta lärarens men ändå förhoppningsvis på elevernas villkor. Jag tror de lär sig mer om så är fallet, kunskapen är sannolikt mer på elevernas egen nivå men ändå att de kan utveckla sin förståelese och vidga sin begrepp om tillvaron.
Nya villkor för källkritiken
Forskarna Helena Francke och Olof Sundin menar att det behövs nya sätt att se på källkritk. De gamla råden är inte aktuella längre om man vill ge ungdomar verktyg att nyttja de nya medier för att söka information. Läs artikeln i Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson.
I deras tvärvetenskapliga forskning under namnet "EXAKT" undersöker "_ _ _ biblioteks- och pedagogikforskare tillsammans vad den pågående medieutvecklingen innebär för lärandets villkor i och utanför skolan." Idag finns det inte någon tydlig gräns mellan medieproducenter och konsumeneter och andra villkor gäller när källorna inte längre kommer från tryckta medier. "Därför är det viktigt att analysera hur kunskapsbildningen går till idag och att börja diskutera vad det innebär för skolans undervisning.
Nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan
Olof Sundin säger att det är viktigt att nya sätt att förhålla sig till informationssökning och medier måste utvecklas i skolan. Förståelsen för hur medier fungerar behöver fördjupas man måste se att webben består av en mångfald av publiceringsformer och medier och att dessa kan användas på olika sätt. Det är nödvändigt att lära känna bloggförfattare för att veta hur man kan se på deras blogginlägg och vilken tilltro man kan ha till dem. Det krävs också en försåelse för hur wikipedias artiklar är skrivna och hur källor och uppdateringar och tillägg fungerar på wikipedia.
Förståelse för dagens mediaekologi
Det behövs både tid och erfarenhet för att värdera information på webben det är något som ofta eleverna saknar menar Francke och Nordin. De betonar de didaktiska frågorna vad gäller informationssökning, de är viktiga för skolan och det krävs också att lärare, biblioteks- och lärarfortbildare följer med vad som händer inom medieutveckling. "Idag behöver medborgare och elever därför lära sig att delta i samtalet och med hjälp av varandra kunna söka, värdera och sammanfoga informationsfragment från olika håll till en trovärdig och begriplig helhet." De behöver också förstå "dagens mediaekologi och hur information skapas, används och sprids." Det är väsentligt för att samhället ska utvecklas i en positiv demokratisk riktning menar Francke och Sundin.
Källa: Kolla källan 8 juni 2011 av Stefan Pålsson
Det är bra att elever också får vara mediekonsumenter i skolan och att produktion av medier kan förenas med att söka och värdera andra personers publicerade medier.
En lathund hur man söker och värderar information - källkritk på webben
Från Kolla källan om källkritik
"Samtalsgoogla och källprata"
Sök och samtala tillsammans om hur man söker och värderar information.
Filippa Mannerheim journalist och författare delar forskarnas Sundin och Franckes erfarenheter att det är ganska komplicerat att söka information på webben. Ett bra sätt menar Filippa enligt en artikel i Kolla källans idélåda är att tillsammans söka och samtala om hur man söker och värderar information. Att endast gå efter en källkritisk lathund (se länk ovan) tror inte heller Filippa hjälper eleverna att bli medvetna informationssökare. Filippa ger tips på punkter som man gärna lan göra tillsammans i helklass:
- "diskutera val av sökbegrepp, kanske blir sökträffarna bättre och mer relevanta om du väljer en snävare sökterm
- träna på att formulera sökfrågor
- diskutera Googles träfflista och varför den ser ut som den gör
- undersöka de länkar som står lite längre ner i Googles träfflista
- undersöka olika databaser och länksamlingar tillsammans, exempelvis jämföra samlingar av uppsatser som Uppsatser.se och Mimers brunn
- fundera på 'Var i samhället finns kunskaper om det här området?'"
Hjälp elever att reflektera och jämföra istället för klippa och klistra information
Filippa föreslår uppgifter som inte låter elever falla i fällan att klippa och klistra information i all hast utan att hinna reflektera över villka uppgifter som de beskriver.
- "ge uppdrag som innebär att elever måste jämföra olika företeelser, texter, personer…
- uppmuntra till användning av andra typer av källor än text, till exempel museiarkiv, läroboksbilder, radioprogram
- diskutera den vinkling som olika källor har"
Filippa förslår att man tillsammans med eleverna också diskuterar källkritik i tryckta medier; läroböckernas källor, bildval och romaner. Hon ger några exempel på böcker som ungdomar tycker om att läsa: Gömda och Pojken som kallades det.
Källa: Publicerad av holane, 08:28 i kategorin Allmän, Informationssökning, Källkritik, Lektionstips 8/4 2011
Läs också litteraturvetaren och gymnasielärarens Annettes Årheims artikel "När realismen blir orealistisk" Ett tips är att bjuda in skolbibliotekarien i arbetet med källkritik.
Jag får bekräftat när jag läser Källans idélåda att det är ett bra sätt att arbeta med eleverna. Att tillsammans i grupp söka och värdera information för att få en fördjupad förståelse hur man kan förhålla sig till olika medier på webben.
Källa: Publicerad av holane, 08:28 i kategorin Allmän, Informationssökning, Källkritik, Lektionstips 8/4 2011
Läs också litteraturvetaren och gymnasielärarens Annettes Årheims artikel "När realismen blir orealistisk" Ett tips är att bjuda in skolbibliotekarien i arbetet med källkritik.
Jag får bekräftat när jag läser Källans idélåda att det är ett bra sätt att arbeta med eleverna. Att tillsammans i grupp söka och värdera information för att få en fördjupad förståelse hur man kan förhålla sig till olika medier på webben.
lördag 26 november 2011
Mer litteratur för projektet
"Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier" Ungar & Medier 2010 Medierådet
Här presenteras en mängd statistik och jämförelser med undersökningar gjorda 2005, 2006 och 2008. (sid 10-12) http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_medier_2010.pdf
"2005 hade 38 % en egen dator på rummet, idag har 61 % det och datorn är således den vanligaste medietekniska apparaten på barns och ungas rum."
_ _ _ "Umgänget med kamrater i verkliga livet har minskat kraftigt. 2006 angav 74 % att det var en av de saker de oftast gjorde efter skolan. 2008 var man nere i 64 % och 2010 58 %.
_ _ _ Man kan anta att en del av kamratumgänget flyttat över till nätet, särskilt med tanke på de senaste årens explosionsartade utveckling av sociala sajter som Facebook och Bilddagboken. Tv-tittandet har sjunkit från 56 % 2006 till 47 % 2010 liksom läs- ningen av böcker och tidningar – 2006 läste 30 % av samtliga ofta efter skolan, 2010 endast 19 %. Minskningen är kraftigast bland de unga, en halvering från 36 % till 18 %. Samtidigt är det denna grupp som tillbringar mest tid på internet, så man kan drista sig att påstå att online-läsningen konkurrerat ut den traditionella läsningen."
_ _ _ "2005 tittade 86 % av barnen och 83 % av de unga på tv varje dag. Efter att ha avtagit svagt i studierna 2006 och 2008 är varjedagstittandet idag nere på 66 % respektive 63 %. En kraftig ökning syns istället avseende internet. 2005 använde 17 % av barnen internet varje dag, 2010 32 %. Motsvarande siffror för de unga är 48 % respektive 62 %. Dator-/tv-spelandet har ökat en aning sedan 2005, främst bland 9–12-åringarna."
_ _ _"Bland de unga är det i dag vanligare att skicka sms (94 %) än att ringa (91 %). Att lyssna på musik i mobilen har också blivit vanligare, sannolikt beroende på att fler idag har mobiler med bättre prestanda och att musiktjänster till mobil utvecklats kraftigt under senare år."
"Handbok Expert på medier - digital kompetens i läroplanen Lgr 11" Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_.pdf
Boken är främst tänkt för undervisning i samhällskunskap och består av fyra delar:
"1. mediers roll i en demokrati
Betydelsen av tryck- och yttrandefrihet i en demokrati. Eleverna får även lära sig om opinionsskapande, om genus och om normkritik.
2. källkritik
Att hitta information och bedöma dess relevans. Eleverna får även öva sig att inta en kritisk och reflekterande attityd till information som förmedlas via olika medier.
3. du är publicist!
Om ansvarsfull medieanvändning, pressetik och ansvaret som kommer med sociala medier. Innehåller värderingsfrågor med etiska ställningstaganden.
4. testa dig själv – quiz om medier
Frågor om tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen i Sverige och om de pressetiska reglerna."
Del två om källkritik ska jag förmodligen återkomma till.
Jonas Linderoth Camilla Olsson
"Världen som spelplan – gränsöverskridande i onlinespelkulturen"
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Varlden_som_spelplan.pdf
Intressant att läsa om spel
"I få sammanhang är globaliseringen så tydlig som i onlinespel. Man umgås över nationsgränser, etniska gränser och könsgränser. Att en svensk 30-årig kvinna spelar med en 14-årig pojke i Syrien är inte ovanligt. Och spelen rymmer spännande tillfällen till att testa nya identiteter... Om detta handlar rapporten och om de fördelar och komplikationer detta innebär."
_ _ _"I stort sett kan alla spel där man kan vara mer än en spelare designas så att flera spelare kan tävla mot varandra eller samarbeta via internet.
_ _ _ Det bör noteras att spel som spelas över Facebook eller mobiltelefonspel, vilka i princip är en form av onlinespel, inte behandlas i denna rapport. Den här typen av så kallade casual games (Juul, 2009) riktar sig till en bred publik vilka inte alltid ser sig som deltagare i spelkulturen."
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN
"Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad"
FÖRFATTARE: STINA EKMARK ARTIKEL NUMMER 1/2011
Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad
Intressant och inspirerande läsning som lockar mig att prova något liknande arbete.
"Lärarhandledning Ungar & Medier 2010"Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Lararhandledning_Ungar_medier_2010.pdf Den här handledningen kan jag använda när jag ska ställa frågor till våra ungdomar på skolan.
http://mediebarn.se/12-16-ar/
Vad tycker lärare om sin mediekunskap? Jag undrar jag ......?
http://www.wskarlstad2010.se/filer/pressmeddelanden/ws_lararundersokning.pdf
Vad som kan hända om man börjar blogga med eleverna. De gör det på lågstadiet!
Eleverna gör också egna radioprogram och sånger. Roligt!
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/kallkritik/reportage/2011/klassbloggar-1.161351
Inspirerande arbete!
Här är deras blogg!
http://tegelbobarn.se/
Sedan För det vidare "VILL DU HA ETT JOBB DÄR DET DU GÖR VERKLIGEN FÅR BETYDELSE? VILL DU LEDA UNGA MÄNNISKOR I DERAS UTVECKLING? VILL DU FORMA FRAMTIDEN? DÅ ÄR DU PÅ RÄTT SAJT. VÄLKOMMEN."
http://fordetvidare.se/
Du kanske redan har sett det men annars får man småle lite o de é bra!
http://fordetvidare.se/bloggare/josef/
Här är mycket information om källkritik som jag kan återkomma till och ha som referensmaterial
http://www.slideshare.net/Hannabiblio/kallkritik-och-socialamedier-skolbibliotek11
Här presenteras en mängd statistik och jämförelser med undersökningar gjorda 2005, 2006 och 2008. (sid 10-12) http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Ungar_&_medier_2010.pdf
"2005 hade 38 % en egen dator på rummet, idag har 61 % det och datorn är således den vanligaste medietekniska apparaten på barns och ungas rum."
_ _ _ "Umgänget med kamrater i verkliga livet har minskat kraftigt. 2006 angav 74 % att det var en av de saker de oftast gjorde efter skolan. 2008 var man nere i 64 % och 2010 58 %.
_ _ _ Man kan anta att en del av kamratumgänget flyttat över till nätet, särskilt med tanke på de senaste årens explosionsartade utveckling av sociala sajter som Facebook och Bilddagboken. Tv-tittandet har sjunkit från 56 % 2006 till 47 % 2010 liksom läs- ningen av böcker och tidningar – 2006 läste 30 % av samtliga ofta efter skolan, 2010 endast 19 %. Minskningen är kraftigast bland de unga, en halvering från 36 % till 18 %. Samtidigt är det denna grupp som tillbringar mest tid på internet, så man kan drista sig att påstå att online-läsningen konkurrerat ut den traditionella läsningen."
_ _ _ "2005 tittade 86 % av barnen och 83 % av de unga på tv varje dag. Efter att ha avtagit svagt i studierna 2006 och 2008 är varjedagstittandet idag nere på 66 % respektive 63 %. En kraftig ökning syns istället avseende internet. 2005 använde 17 % av barnen internet varje dag, 2010 32 %. Motsvarande siffror för de unga är 48 % respektive 62 %. Dator-/tv-spelandet har ökat en aning sedan 2005, främst bland 9–12-åringarna."
_ _ _"Bland de unga är det i dag vanligare att skicka sms (94 %) än att ringa (91 %). Att lyssna på musik i mobilen har också blivit vanligare, sannolikt beroende på att fler idag har mobiler med bättre prestanda och att musiktjänster till mobil utvecklats kraftigt under senare år."
"Handbok Expert på medier - digital kompetens i läroplanen Lgr 11" Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_.pdf
Boken är främst tänkt för undervisning i samhällskunskap och består av fyra delar:
"1. mediers roll i en demokrati
Betydelsen av tryck- och yttrandefrihet i en demokrati. Eleverna får även lära sig om opinionsskapande, om genus och om normkritik.
2. källkritik
Att hitta information och bedöma dess relevans. Eleverna får även öva sig att inta en kritisk och reflekterande attityd till information som förmedlas via olika medier.
3. du är publicist!
Om ansvarsfull medieanvändning, pressetik och ansvaret som kommer med sociala medier. Innehåller värderingsfrågor med etiska ställningstaganden.
4. testa dig själv – quiz om medier
Frågor om tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen i Sverige och om de pressetiska reglerna."
Del två om källkritik ska jag förmodligen återkomma till.
Jonas Linderoth Camilla Olsson
"Världen som spelplan – gränsöverskridande i onlinespelkulturen"
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Varlden_som_spelplan.pdf
Intressant att läsa om spel
"I få sammanhang är globaliseringen så tydlig som i onlinespel. Man umgås över nationsgränser, etniska gränser och könsgränser. Att en svensk 30-årig kvinna spelar med en 14-årig pojke i Syrien är inte ovanligt. Och spelen rymmer spännande tillfällen till att testa nya identiteter... Om detta handlar rapporten och om de fördelar och komplikationer detta innebär."
_ _ _"I stort sett kan alla spel där man kan vara mer än en spelare designas så att flera spelare kan tävla mot varandra eller samarbeta via internet.
_ _ _ Det bör noteras att spel som spelas över Facebook eller mobiltelefonspel, vilka i princip är en form av onlinespel, inte behandlas i denna rapport. Den här typen av så kallade casual games (Juul, 2009) riktar sig till en bred publik vilka inte alltid ser sig som deltagare i spelkulturen."
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN
"Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad"
FÖRFATTARE: STINA EKMARK ARTIKEL NUMMER 1/2011
Dataspel som appar 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad
Intressant och inspirerande läsning som lockar mig att prova något liknande arbete.
"Lärarhandledning Ungar & Medier 2010"Statens medieråd, Mediekompass
http://www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/Lararhandledning_Ungar_medier_2010.pdf Den här handledningen kan jag använda när jag ska ställa frågor till våra ungdomar på skolan.
http://mediebarn.se/12-16-ar/
Vad tycker lärare om sin mediekunskap? Jag undrar jag ......?
http://www.wskarlstad2010.se/filer/pressmeddelanden/ws_lararundersokning.pdf
Vad som kan hända om man börjar blogga med eleverna. De gör det på lågstadiet!
Eleverna gör också egna radioprogram och sånger. Roligt!
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/kallkritik/reportage/2011/klassbloggar-1.161351
Inspirerande arbete!
Här är deras blogg!
http://tegelbobarn.se/
Sedan För det vidare "VILL DU HA ETT JOBB DÄR DET DU GÖR VERKLIGEN FÅR BETYDELSE? VILL DU LEDA UNGA MÄNNISKOR I DERAS UTVECKLING? VILL DU FORMA FRAMTIDEN? DÅ ÄR DU PÅ RÄTT SAJT. VÄLKOMMEN."
http://fordetvidare.se/
Du kanske redan har sett det men annars får man småle lite o de é bra!
http://fordetvidare.se/bloggare/josef/
Här är mycket information om källkritik som jag kan återkomma till och ha som referensmaterial
http://www.slideshare.net/Hannabiblio/kallkritik-och-socialamedier-skolbibliotek11
Projektarbete med utgångpunkt i informellt lärande
Nu har jag läst vidare på min litteraturlista för att se om jag kunde få några speciella idéer vad jag kunde arbeta vidare med mina elever.
Det var lite trögt ett tag och jag undrade vad det skulle bli av mitt projektarbete?
Nu har jag läst färdigt studien ”HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito Sonja Baumer Matteo Bittanti mfl.
Det är en etnologisk studie som beskriver och analyserar hur webben förändrar ungdomars medievanor, vår syn på läs- och skrivkunnighet. Min reflektion är hur jag som arbetar i skolan kan förhålla mig till informellt lärande.
Jag har tagit ut en del citat som jag ska försöka sammanställa och sammanfatta så småningom, nu tänkte jag bara skriva några få rader om Haning out...
"Ungdomar som har lärt sig använda webben på på egen hand kan tillämpa dessa erfarenheter i nya sammanhang förutsatt att det finns ett visst användarstöd" (Mizuko Ito, s 347) (min övers.) skriver författarna till Hanging out... De tror att olika typer av applikationer och forum som finns på webben kan komma att spela roll i en mängd olika kulturella och kunskapsmässiga samanhang. Författarna uppmuntrar till varierad användning snarare än till standardlösningar, så att fler ungdomar kan nå framgång inom olika slags områden på webben. Det är viktigt att inte fokusera på detaljer utan ungdomar borde ges möjlighet att känna till olika typer av webbapplikationer.
Här tycker jag att vi i skolan bör tänka om, om vi inte redan har gjort det? För några år sedan var det viktigt att t.ex ta datorkörkortet och då låg fokus på att användaren skulle känna till detaljer i programmen. Nu ser jag det när jag arbetar med media i skolan att det är principerna som är viktigast. Har du lärt dig ett filmredigeringsprogram och vad det finns för funktioner där, kan du relativt snabbt översätta dina kunskaper i ett annat redigeringsprogram. Det är viktigt att veta vilka funktioner som finns, hur dessa namnges och var du troligtvis hittar dina verktyg. Det är inte längre intressant att kunna detta utantill som det tidigare lärdes ut på datakurser. Betoning på lärande i media borde ligga på vad kan jag förvänta mig att göra, vilka viktiga funktioner som finns, och principer för hur det går till att utföra detta. Det är vad jag tror är ett mer 'naturligt' sätt att lära sig använda program på webben och som sedan användaren lättare kan överföra till nya verktyg och applikationer. Användare låser inte fast sig i utantillkunskaper utan är van att tänka; vad vill jag göra och hur tror jag att det här programmet är designat, så att jag kan hitta de funktioner som jag behöver.
Det var lite trögt ett tag och jag undrade vad det skulle bli av mitt projektarbete?
Nu har jag läst färdigt studien ”HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT - Kids Living and Learning with New Media”, Mizuko Ito Sonja Baumer Matteo Bittanti mfl.
Det är en etnologisk studie som beskriver och analyserar hur webben förändrar ungdomars medievanor, vår syn på läs- och skrivkunnighet. Min reflektion är hur jag som arbetar i skolan kan förhålla mig till informellt lärande.
Jag har tagit ut en del citat som jag ska försöka sammanställa och sammanfatta så småningom, nu tänkte jag bara skriva några få rader om Haning out...
"Ungdomar som har lärt sig använda webben på på egen hand kan tillämpa dessa erfarenheter i nya sammanhang förutsatt att det finns ett visst användarstöd" (Mizuko Ito, s 347) (min övers.) skriver författarna till Hanging out... De tror att olika typer av applikationer och forum som finns på webben kan komma att spela roll i en mängd olika kulturella och kunskapsmässiga samanhang. Författarna uppmuntrar till varierad användning snarare än till standardlösningar, så att fler ungdomar kan nå framgång inom olika slags områden på webben. Det är viktigt att inte fokusera på detaljer utan ungdomar borde ges möjlighet att känna till olika typer av webbapplikationer.
Här tycker jag att vi i skolan bör tänka om, om vi inte redan har gjort det? För några år sedan var det viktigt att t.ex ta datorkörkortet och då låg fokus på att användaren skulle känna till detaljer i programmen. Nu ser jag det när jag arbetar med media i skolan att det är principerna som är viktigast. Har du lärt dig ett filmredigeringsprogram och vad det finns för funktioner där, kan du relativt snabbt översätta dina kunskaper i ett annat redigeringsprogram. Det är viktigt att veta vilka funktioner som finns, hur dessa namnges och var du troligtvis hittar dina verktyg. Det är inte längre intressant att kunna detta utantill som det tidigare lärdes ut på datakurser. Betoning på lärande i media borde ligga på vad kan jag förvänta mig att göra, vilka viktiga funktioner som finns, och principer för hur det går till att utföra detta. Det är vad jag tror är ett mer 'naturligt' sätt att lära sig använda program på webben och som sedan användaren lättare kan överföra till nya verktyg och applikationer. Användare låser inte fast sig i utantillkunskaper utan är van att tänka; vad vill jag göra och hur tror jag att det här programmet är designat, så att jag kan hitta de funktioner som jag behöver.
söndag 20 november 2011
Några intryck från litteraturen för mitt Projektarbete
En av de böcker som jag tänkte kunde vara en utgångspunkt för mitt projektarbete är antologin: "HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT Kids Living and Learning with New Media", du hittar den här: http://mitpress.mit.edu/books/full_pdfs/hanging_out.pdf
Överbrygga skillnader mellan informellt- och formellt lärande
En tanke som också beskrivs i boken är att skapa engagemang för arbetet med medier i skolan och överbrygga skillnader mellan hur barn och ungdomar använder ny media på fritiden och i skolan. Den snabba tekniska utveckling av ny media kommer att påverka hur människors sociala liv och kultur ser ut i framtiden. De mänskliga uttryck som handlar om samvaro, lärarande, lek och självförverkligande utvecklas i en långsamare takt än tekniken. Boken handlar om vilken roll nya medier spelar idag för ungdomar.
Överbrygga skillnader mellan informellt- och formellt lärande
En tanke som också beskrivs i boken är att skapa engagemang för arbetet med medier i skolan och överbrygga skillnader mellan hur barn och ungdomar använder ny media på fritiden och i skolan. Den snabba tekniska utveckling av ny media kommer att påverka hur människors sociala liv och kultur ser ut i framtiden. De mänskliga uttryck som handlar om samvaro, lärarande, lek och självförverkligande utvecklas i en långsamare takt än tekniken. Boken handlar om vilken roll nya medier spelar idag för ungdomar.
David Buckingham (2007, 96) beskriver en digital klyfta mellan hur medier används i och utanför skolan. Han ser en ökad skillnad mellan hur ungdomar lever sitt vardagliga liv utanför skolan och det som skolan betonar och värderar. Det handlar både om skillnader mellan generationer och lärande som sker i och utanför skolan. Ungdomar har idag på ett unikt sätt möjlighet att med hjälp av ny media utmana sociala nomer och utbildningsystem. ("HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT " sid 2)
Min utgångspunkt är att vi borde lära oss av ungdomar både hur de använder de nya medierna och vad de kan användas till. Jag tycker att vi måste anpassa oss i högre utsträckning till den nya kultur som växer fram för den kommer med stor sannolikhet visa vägen för framtida medieanvänding och socialt liv.
Boken beskriver hur dagens ungdomar engagerar sig i media både med tanke på hur deras liv ser ut idag och den förvandling som sker mot en omfattande delaktighet i mediaproduktion och allmänna, digitala nätverk. Samtidigt menar författaren visar ungdomarna vägen för hur medierna kommer att användas ur både ett socialt och textbaserat perspektiv, det är tekniker och användningsområden som troligtvis kommer att sprida sig till andra åldersgrupper. ("HANGING OUT, MESSING AROUND, AND GEEKING OUT " sid 11-12)
Ubildningsekologi
Det mest aktiva digitala lärandet sker när ungdomar är engagerade med att umgås på fritiden. I "Informal Learning with Technology Outside School" Julian Sefton-Green (2004, 3), menar Sefton-Green att lärare måste inse att mycket av det ungdomar lär sig om informations- och kommunikations teknologi pågår utanför skolan. Sefton-Green citeras i boken "Hanging out..." det innebär menar författarna till antologin att vi borde erkänna ett bredare spektrum av lärsituationer, en "utbildningsekologi" där inte endast skolor spelar en roll för kunskapsinhämtning utan alla platser där ungdomar samspelar och roar sig med den nya tekniken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)