Lär känna interaktiva tavlor ur en pedagogisk synvinkel

Vi har smartboard på vår skola men inte i de klassrum jag undervisar. Det innebär att jag inte har någon egen erfarenhet av att utveckla metoder med smartboard. Jag arbetar som bild- och medialärare och har ofta relativt snabba genomgångar för min erfarenhet är att eleverna vill helst arbeta med egna idéer och har svårt att lyssna länge på introduktioner. Genomgångarna skulle förmodligen kunna bli mer intressanta och roliga för eleverna med en smartboard. Vi använder en kanon med dator för att se på bilder och gå igenom olika moment i bildbehandlingsprogram och det räcker ganska långt i mina ämnen. Ett nytt pedagogiskt verktyg kan utmana oss lärare att söka nya vägar i undervisningen.

En rapport beskriver erfareheter som lärare fått genom att använda olika interaktiva tavlor och skärmar.

"Utvärdering av interaktiva skrivytor Smartboard/Vinstagårdsskolan och Active Board/Kvickenstorpsskolan"
Man har listat några fördelar som de flesta av lärarna anser att interaktiva skrivytor har för undervisningen.

Citat från rapporten, mina kommentarer i kursiv stil

• Ger ett mervärde genom att lektionerna kan levandegöras mer med bildmaterial. 

Det borde kunna göras genom att använda bilder på annat sätt också men det kanske är lättare med en interaktiv tavla att kombinera med andra moment i undervisningen.

• Stödjer en kreativ undervisning. 

Där är det lite svårt att veta vad de menar med kreativ undervisning? Det kanske innebär att lärare kan variera sätt de gör sina presentationer på och att eleverna kan bli mer delaktiga.

• Integrerar hanteringen och styrningen av dator, projektor, tavla på ett effektivt sätt.

Det säger sig nästa självt att det är vad tekniken går ut på. Nya användningsområden och verktyg utvecklas också när lärare börjar efterfråga olika arbetssätt.

• Intresserar och motiverar eleverna

Det händer något på tavlan, läraren skriver, flyttar väljer och pekar. Det gäller för eleverna att hänga med och det stimulerar dem.

• Ger möjligheter att flexibelt och spontant bygga lektionen kring vad eleverna tar upp 

Det är alltid roligt att se hur något utvecklas 'live', det kan hända något oväntat och plötsligt, lektionen är inte helt regisserad på förhand.

• Introducerar och möjliggör användningen av IT på ett pedagogiskt sätt.

Det kan bli synligare hur lärare och elever arbetar med IT. Elever kan följa en process och se direkt hur en sökning kan gå till t.ex. Läraren kan visa moment i program och hur dessa kan användas i ett sammanhang. Elever och lärare kan arbeta tillsammans med olika idéer och utveckla en arbetsprocess eller en presentation. Läraren måste dock våga använda tekniken och utveckla nya arbetssätt.

• Ger bättre möjligheter att strukturerat planera lektioner och material i förväg.

Det talar lite mot den krativa delen, men en bra planering som man sedan kan lämna om situationen så kräver är en grund för en bra pedagogik.

• Gör arbetet roligare. 

För elever och lärare så att det blir mer engagerade lektioner.

• Gör lektionsplaneringen mer effektiv

Man kan spara olika delar i arbetsprocessen, samla material på ett ställe och använda det för uppföljning eller repetition.

• Ger möjligheter för läraren att röra sig fritt i klassrummet och uppmärksamma eleverna samtidigt som man flexibelt kan kontrollera tavlans information.

En del lärare kanske är fast vid tavlan och nu kan de röra sig mer fritt.

• Gör uppföljningen av lektionerna mer effektiv.

Som vid lektionsplanering kan tavlan stödja lärarens uppföljning av lektionen.

Det var roligt att läsa om alla positiva erfarenheter som vissa skolor haft när de utvecklat arbetssätt med interaktiva tavlor. Se länkar från tidningen Datorn i utbildningen Under IKT verktyg och interaktiva tavlor på IKT kursens material.

En av artiklarna var extra spännande som var skriven av Bosse Andersson E-Post: bosse.andersson@diu.se med titeln "INTERAKTIVA SKRIVTAVLOR: Utmanande eller konserverande?" Datorn i Utbildningen nr. 3 2006.

Artikeln beskriver resultat från forskning som gjorts i engelska skolor och visar på olika sätt att använda interaktiva skrivtavlor på. Artikeln utgår från en rapport "av Kevin Burden föreståndare för Digital media, training and evaluation centre vid Hulls Universitet."

En modell för att synliggöra arbetet med skrivtavlorna ur ett kvalitativt perspektiv presenteras i artikeln.

"lärande med stöd av elektroniska skrivtavlor – en modell

Hur kan skrivtavlorna bidra till lärprocesserna om man som Burden utgår från ett konstruktivistiskt synsätt att se på lärande, ett synsätt som också vår svenska läroplan lutar sig emot. Burden använder sig dels av professor Stephen Heppells modell om hur multimediaresurser kan stödja lärandeprocesser, den består av tre nivåer som bör integreras. Modellen kan användas för att få en grund att stå på som kan förklara hur elever och lärare kan lära med stöd av interaktiva skrivtavlor. De tre nivåerna är: 1. Berättande – initiera, betrakta och lyssna. 2. Interaktiv – ’surfa’, undersöka, navigera och söka. 3. Deltagande – som nivå två men med tillägg av eleven som upphovsman och presentatör."

Den tredje nivån i modellen är den intressanta och den som påverkar undervisningen och där tekniken inte endast fungerar som ett mål i sig. Om det skriver Burden:

"steg 3: omvandling

Skolor som befinner sig i denna fas är mycket sällsynta enligt Burden. Den förutsätter en grundläggande återuppskattning av IT:s roll och potential i allmänhet och i synnerhet interaktiva skrivtavlor. Tyngdpunkten har betydligt förflyttats från tavlorna som ett presentationsverktyg 

– även om de i stor grad just är förbättrade presentationsutrustningar 

– till att använda dem som ett interaktivt verktyg som möjliggör för barnen och eleverna att bli involverade i lärprocesserna, att konstruera kunskap och förståelse. Omvandlingsstadiet kännetecknas av 

• En rikare tillgång till genuina multimediaresurser som kopplas ihop via ett verktyg ( video, ljud, text, bilder). 

• Att klassrums- och elevresurser produceras och används specifikt i sin kontext, dvs teknologi används på sätt som ingen tänkt på eller gjort tidigare. 

• En genuin interaktion med användarna genom aktiva tavlor. 

• Tyngdpunkt på att använda tekniken som medel för elevernas kunskapsproduktion. De är aktivt involverade i att producera resurser via tavlorna vilket visar på deras djupa eller fullständiga förståelse av ämnet. De används i tvärvetenskapliga eller ämnesövergripande projekt."

"Vi vet från forskningen att hur lärare använder tekniken beror till största del på deras övertygelser och attityder till undervisning och lärande i allmänhet. Detta innebär att de lärare som antagligen tar till sig IT och använder tekniken på ett djupare sätt är de som redan betraktar lärande som en resa och inte som ett mål. De ser inte kunskap som något statiskt och på förhand givet som ska förmedlas utan mer som att mening skapas i kunskapsprocessen."

Artikeln avslutas med ett konstaterande. "Under de senaste tjugo åren har många letat efter ett allmängiltigt svar till hur IT ska användas i skolan, eller en ’killer application’. Men forskning har visat att det inte är mängden datorer i skolan, eller ett speciellt verktyg eller system som är avgörande för om tekniken bidrar positivt till elevers lärande utan det är hur vi använder tekniken som är utslagsgivande.

Kanske det kan vara så att de som vi uppfattar som duktiga lärare blir bättre med it-stöd och de som upplevs som mindre bra blir sämre med tillgång till it-verktyg som interaktiva skrivtavlor?"

Jag vill nu läsa mer om Stephen Heppells modell om hur multimediaresurser kan stödja lärandeprocesser och se om det finns intressanta tankar om andra företeelser än de interaktiva tavlorna!

_ _ _

Citat från Karlstads universitet: http://www.pbs.kau.se/Begrepp/PBS/teori_grund.htm

"KONSTRUKTIVISM

Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv konstruerar individen sin kunskap genom att nya erfarenheter sätts i relation till den tidigare föreställningsvärlden. Den redan existerande föreställningsvärlden utgör den meningsskapande helheten som ger nya erfarenheter dess innebörd och betydelse. Utmärkande för produktiva tankeprocesser är att de omorganiserar strukturer, så att nya mönster uppstår, i vilka lösningar på problem blir tydliga. Dewey (1933) menar att “Den reflekterande tankens funktion, är att transformera en situation som upplevs dunkel och störande på något sätt, till en situation som är klar, sammanhängande, utklarad, harmonisk.” (s 10)"